Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mor, emedan han tänkt sig henne som en olycklig varelse
olycklig derför, att hon saknade hans kärlek och omvård-
nad; men nu tycktes det, som om den bild, han utkastat
af sin mor, icke mera öfverensstämde med verkligheten
än hans förra gissningar angående sir Hugo. Då han
begaf sig på väg till Genua, voro hans tankar vida mindre
upptagna af lians mor, än af Mardokai och Mirah.
»Gud välsigne dig, Dan!» hade sir Hugo sagt, då de
vid afskedet skakade hand med hvarandra. »Hvad för
förändringar än kunna försiggå med dig, så kan ingenting
förändra det förhållandet, att jag är den äldsta vän, du
haft, och den, som hela tiden hyst det största intresse
för dig. Jag kunde inte ha hållit af dig mer, om du
varit min egen son — det skulle endast varit mig ett
större nöje att alltid tänka på dig såsom den blifvande
egaren af »thc A.bbey» i stället för min älskvärde brorson^
då skulle du nog ha insett, att det var nödvändigt för
dig att slå dig på politiken. Men det kan nu en gång
inte hjelpas -— man måste taga sakerna sådana de äro.»
Då Deronda ankom till ItaUa i Genua, fans der in-
gen prinsessa Halm-Eberstein, men då han varit der en
dag, fick han ett bref, hvari han underrättades om, att
hon möjligen om en veoka, men kanske ock först om
fjorton dagar eller ännu senare skulle infinna sig; förhål-
landen gjorde det omöjligt för henne att noggrannare be-
stämma sin resa, och hon bad honom att vänta så tå-
ligt han kunde.
Den ena dagen gick efter den andra, och man kunde
formligen märka på sjelfva Italiens luft, att krig förkla-
rats mot Österrike och att tiden med snabba steg skyn-
dade till det verldshistoriska slaget vid Sadowa. Emeller-
tid blefvo i Genua middagarne hetare, vägarne utanför
staden mer hvita af dam, nerierna i karen mer lika ut-
tröttade helgdagsgäster, och de vackra aftnarna den egent-
liga spatsertiden.
Många nätter igenom stirrade han från det öppna
iönstret i sitt rum ut på det mörka hafvet och den mörka
himmeln, ofta kämpande mot den tryckande skepticism,
som framstälde hans tillvaro som lika betydelselös som
en flyktig dröm. Slutligen kom hon dock. En morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
