- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Tredje delen /
90

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90
__ lian hade då redan i tre veckor väntat på henne —
hördes ett nytt slags knackning på hans dörr. En tjenare
i jägarelivrée inträdde och medförde muntligen på franska
det budskapet, att prinsessan Halm-Eberstein anländt, att
hon ämnade hvila sig på dagen, men att hon skulle vara
monsieur synnerligen förbunden, om han ville äta middag
tidigt, så att han kunde vara ledig klockan sju, då hon
trodde sig kunna mottaga honom.
NIONDE KAPITLET.
Då Deronda stod vid dörren till sin mors rum i
Albergo Ml’ Italia, kände han sin barndom med doss
brådmogna sinnesrörelser åter lefva upp hos sig. De
båda tjenarnc i förstugan stirrade på honom, litet för-
vånade öfver, att den läkare, som deras nådiga fru äm-
nade rådfråga, var denne eleganta unga herre, hvars
yttre var sådant, att till och med en svart fracks stränga
linicr klädde honom väl. Men Deronda lade icke märke
till något, förrän den andra dörren öppnades och han
befann sig midt framför en skepnad, som stod i andra
ändan af rummet och väntade på hans framträdande.
Med undantag af ansigtet och en del af armarne,
var hon helt och hållet insvept i en svart spetsslöja,
som från hennes gråsprängda hjessa hängde löst ned ända
till hennes klädnings långa släp. Hennes armar, som
voro beklädda med ett par dyrbara armband, men för öfrigt
blottade ända från armbågen, lågo i kors öfver bröstet,
och det eleganta sätt, hvarpå hon höll sitt hufvud, kom
det att synas vackrare än det i verkligheten var. Men
Deronda fick icke tid att närmare betrakta henne, förrän
han stod tätt framför henne, hållande den hand, hon
framräckt åt honom, och förande den till sina läppar.
Hon fortfor att hålla sin hand i hans och såg forskande
på honom, medan hans förnämsta intryck var, att hen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 10:55:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/3/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free