Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afstå från mycket som är mig kärt, om jag derigenom
kunde lindra dina sorger och lidanden.»
»Du skall inte afstå från någonting’», sade modern
med en brådska, som förrådde en djup sinnesrörelse.
»Du skall bli lycklig. Du skall låta mig tänka på dig
som lycklig. Jag kan inte ha gjort dig någon skada.
Du bar ingen orsak att förbanna mig. Du skall känna
för mig det samma, som de känna för de döda, som do
läsa böner för — du skall önska, att jag må befrias
från allt mitt lidande — från allt straff. Och jag skall
hädanefter se dig för mina ögon, i stället för att alltid
se din morfar. Har något ondt vederfarits honom, der-
för att elfva år förflutit, utan att någon Kadisch * sagts
för honom? Jag vet det inte. Om du tror att någon
Kadisch kan hjelpa mig — så läs den, läs den! Du skall
träda emellan mig och den döde. När jag är i dina
tankar, skall du se ut, som du ser ut nu — du skall
alltid se ut som en öm son, alltid som om jag varit on
öm mor.»
Hon tycktes hafva föresatt- sig, att hennes sinnes-
rörelse icke skullo fä makt öfver henne, men han kände
att hennes hand, som hvilade på hans skuldra, darrade.
Djup, innerlig medömkan hindrade honom att få fram
ett ord. Med en bedjande blick slog han sin arm om-
kring hennes lif och tryckte sin kind ömt mot hennes.
Så sutto de några ögonblick. Derpå lyfte hon åter upp
hufvudet och steg upp från sin plats med en djup suck,
som om hon i detta andedrag affärdat en hel hop tankar.
Dcronda, som stod midt framför henne, kände att afskeds-
stunden var nära. Men en af de hos henne vanliga för-
ändringarna hade åter försiggått med hans mor.
»Ar hon vacker?» sade hon helt plötsligt.
»Ilvilken?» sade Deronda och skiftade färg.
»Den qvinnan, du älskar?»
Det var inte tid att besinna sig på svaret. Han
nödgades säga — »ja.»
»Hon är inte ärelysten?»
»Nej, det tror jag inte.»
* Kadisch = bön för den aflidnes själafrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
