- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Tredje delen /
127

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 27
»Hon är int-e en qvinna, som nödvändigt vill gå sin
egen väg?»
»Jag tror inte det ligger i hennes natur att göra
stora anspråk.»
»Hon är inte lik det här porträttet?» sade prinsessan,
i det hon ur sin kappsäck framtog ett med juveler besatt
miniatyrporträtt och höll det framför sin son. Det var ett
porträtt af henne sjelf i all ungdomens fägring och glöd, och
då Dcronda med vemodig beundran såg på det, sade hon:
»Hade jag inte ett rättmätigt anspråk på att vara någon-
ting mer än blott och bart en dotter och en mor? Min
röst och min talang svarade mot mitt yttre. livad för orätt
jag för öfrigt kan hafva begått, så medgif, att jag hade
rätt till att vara en konstnär, om det ock varit mot min
fars vilja. Naturen hade gifvit mig ett fribref dertill.»
»Det medger jag», sade Deronda, i det han från
porträttet blickade upp i hennes ansigte, som, så aftärdt
och blekt det än var, hade ett uttryck af lefvando kraft,
hvilket ingen pensel skulle varit i stånd att återgifva.
»Vill du ha detta porträtt?» sade prinsessan mera
mildt. »Om hon är en god qvinna, så lär henne, att
tänka välvilligt om mig.»
»Jag skall vara innerligt tacksam för porträttet»,
sade Deronda »men — men jag bör säga dig, att jag
inte har någon visshet om, att hon, som jag älskar,
älskar mig tillbaka. Jag har inte yppat min kärlek för
henne.»
»Hvem och hvad är hon?» sade modren. Frågan
lät som en befallning.
»Hon uppfostrades till dramatisk sångerska», sade
Deronda motsträfvigt. »Hennes far tog tidigt bort henne
från hennes mor, och hennes lif har varit olyckligt. Ilon
är mycket ung — endast tjugu år. Hennes far önskade
ingifva henne missaktning — ja, till och med vedervilja
för hennes judiska härkomst, men hon har mod hela sin
själ hängt fast vid sin mors minne och känslan af gemen-
skap med sitt folk.»
»Ah, liksom du! Hon svärmar för den judendom,
som hon inte känner», sade prinsessan. »Detta är poesi
— så pass varaktig, att den kan utfylla en opera-afton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 10:55:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/3/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free