- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
10

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade hon tretton minuter på sig. Äntligen svarade
Bjur-näs. Det var trädgårdsmästaren.

Sigrid kom med en ström av frågor. Jo, kapten levde
ännu, men det var mycket dåligt. Det var bäst fröken
raskade sig på, om hon skulle få se kapten i livet för
doktorn hade ...

»Jag kommer med nattåget», förklarade Sigrid. »Säg
till Magnusson, att han hämtar.» Så ringde hon av.

Nattåget var glest besatt i tredje klass. Kupéen var
god. Sigrid var riktigt förvånad att finna allt så snyggt.
Hon hade gudskelov aldrig förut behövt resa i tredje.
Mamma hade alltid sagt, att där luktade brännvin och
bönder.

I Saltskog kommo tvenne äldre, fina damer på. De
hade mycket med väskor, kuddar och kappsäckar med
sig. De slogo sig ned mitt emot Sigrid. Av deras samtal
förstod hon, att de skulle till Italien. De försökte öppna
förbindelse med den vackra, högväxta flickan i svart.
Det gick icke. Hon svarade förstrött och kort på deras
frågor. Vad hade hon med främmande människor att
göra? Hon hade sina egna sorger att tänka på, sina egna
bekymmer.

Mest upptogo henne bekymren för Erik. Vad skulle
han säga? Vad skulle han tänka? Han kunde icke gärna
bli ond över, att hon rest tvärt. Han borde förstå, att
ens egen far ändå var närmast. Det var också dumt, att
hon icke skrivit några rader till honom själv utan bett
fru Söderblom framföra det. Det var icke sagt, att denna
förstod att framställa saken såsom den i verkligheten
förhöll sig.

Jag kunde gärna bett henne lämna fram telegrammet,
tänkte Sigrid. Kanske han rent av inbillar sig, att jag
gett mig av från honom. Han är svartsjuk nog. Vilket
förfärligt uppträde hade han icke ställt till, när hon
förklarat, att hon icke ville förlova sig med honom utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free