Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - agrest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. agrest [a’grest], a lantlig.
2. Agrest, m -es -e 1. saft av omogna drnvor.
2. krusbär, -ampfer, m bot. Rumex scutatus
fransk syra, spjutsyra. -beere, f krusbär.
ägrier|en, -te -1 tr göra bitter.
Agrikultur [crgri-kul’tuiT], f O agrikultur,
åkerbruk. -Chemie [$], f O agrikulturkemi.
-phy-slk [fy’zi:k], f agrikultur-, åkerbruks|fysik.
-Staat, m -[e]s -en åkerbrnkande stat.
Agrimonie [-’mornio], f -n bot. Agrimonia
små-borre.
Agronom [a’gro,rno:m], m -en -en agronom,
-ie [-nc’mi:], f O agronomi, åkerbrukslära.
arisch, a lantbruks-.
Agrum‖en, -i [a/gni:man, -mi:], pl sydfrukter
(från Italien).
Agtstein m -[e]s -e agat.
Aguti [a’gu:ti:], m -s -s «ooi. [a]guti, guldhare.
Ägypten [e-’gip-, e-’gYp-], n geogr. Egypten.
-kraut, n bot. grekiskt hö.
Ägypter m -s -, -in, f -nen egyptier,
ägyptisch, a egyptisk.
Ägyptolog [-to-’lo:], m -en -en, -e, m -n -n
egyptolog, -ie [-lo-’gi:], f O egyptolog^
ah, I. interj ah, aha. v so, v was nå ja, jaså,
å inte. II. Av, n -s -s ah, t ex. ein lautes v
ertönte.
A.-H. = Abgeordnetenhaus.
äh [s:], interj. äh.
aha [a/ha:], interj 1. suck håhå. 2. överraskning
håhå, jaså.
Ahasver[us] [a-has/ve:r(us)], m npr Ahasverus.
ahd. = althochdeutsch.
ahem [a’hain], interj hem.
alli [a’hi:], interj aj aj. \
Ah|, m (w) föråldr., se Ahle.
A|l‖|baum, m bot. Lonicera rjlostenm bentry. -bCOre,
f bot. Ribes nigrum svart vinbär, -beerstrauch,
m -[e]s -er† svart vinbärsbuske.
Ahl Q, f -n ⚙ 1. syl. 2. typ. ål.
ahl[en]förmig, a sylformig.
Ahl[en]ilheft, n -[e]s -e ⚙ sylskaft. -macher, m
-s -schmied, O m -[e]s -e syl|makare,
»fabrikant.
Ahm, n -[e]s -e (dim. Åhmchen) 1. se 3. Ohm.
2. se -ing.
ahm|en, -te ge-t tr mäta, justera (fat, kärl).
Ahming, f -e »J* åmning, skala för djupgående.
Ahn m -[e]s o. -en -en 1. stamfader, anherre.
«ven förfäder. 2. fars eller mors far. 3. -en
pl om adel anor. Ein Adliger von zwölf ve»
en adelsman med tolv anor.
1. ahnd|en, -ete ge-et tr hämnas, bestraf^
tadla, näpsa, t. ex. Verfehlungen harmloser
Natur können durch die häusliche Zucht
geahndet werden. Das Verbrechen wurde an
ihm geahndet för brottet utkrävdes hämnd
på honom.
2. ahnden, se ahnen.
ahn[d]ensl|wert [e:], -würdig [y], a tadelvärd,
straffvärd.
Ahndung, f -en hämnd, straff, näpst.
1. Ahne, m -n -n, se Ahn.
2. Ahne, f -n 1. anfru, stammoder. 2. dial.,
so Achel, Granne.
ahne‖n, ähnele -te ge-t I. intr [h] o. refl sich
v likna [varandra]; e-m v likna ngn. II.
tr ᚼ göra lik.
ahn|en, -te ge-t tr. intr [h] ana, förmoda, t. ex.
ich ahne etwas, mir ahnt etwas. Es ahnt
mir nichts Gutes jag har onda aningar; die
Vorzeichen lassen das Kommende v vissa
förebud giva anledning förmoda, vad komma
skall. Av, n, se Ahnung.
Ahnen‖bild, n -[e]s -er gammalt familjeporträtt,
-dünkel, m -s 0, se -stolz, -glänz, m -es ⚙
anornas gloria, -hügel, m -s - forntida
gravkulle. -kult|us, m - -e, se -Verehrung, -linie
[li:nio], f -n, -liste, f -n tabell över anor,
lista på anor. -probe, f -n bevis för adlig
börd. -recht [9], n -[e]s -e gammal adelsrätt.
ahnenreich, o rik på anor.
Ahhenllreihe, f -n ättled, rad av anor. -saal,
m -[e]s -säle sal med tavelsamling över
stamfäder, -schaft, f O mängd el. (lång) rad
anor, anors mängd, -stolz, m -es O andryghet.
ahnenstolz, a and ryg.
Ahnen‖tafel, f -n stam|tavla, -träd. -tum, n
-[e]s 0, se -schaft. Verehrung, f -en dyrkan
av förfädernas andar.
Ahnl|frau, f -en anfru. -herr, m -n -en anherre.
ahnherrlich, o stam|faders, -fäders.
Ahnin, se 2. Ahne 1.
ahnlich, a % förfädernas, fäderne-.
ähnlich, a I. liknande, lik. E-m v lik ngn;
heute erging es ihm v detsamma händehonöm
i dag; er sieht dir v, er ist dir v han liknar
dig; das sieht dir v det är dig likt; er
sieht seinem Vater äußerst v han är
synnerligen lik sin far; er sieht sich selbst
nicht mehr v han är inte mer [lik] sig själv,
han är icke mera densamme; die beiden
Mädchen sehen sich v wie ein Ei dem
andern båda flickorna likna varandra som ett
par bär; ein zum Sprechen ~es Porträt ett
porträtt med slående likhet, ett levande
porträtt; ich habe nie etwas Jrwes gesehen
jag har aldrig sett ngt dylikt el. maken till
det; viel Åo,es mycket liknande, mycket
sådant. 2. vetensk. anal&g, homolog,
motsvarande, mat. likformig, likställig. ve Begriffe
analoga begrepp; ve Stücke motsvarande
delar; v lautend likljudande, med liknande
ljud.
ähnlichen, se ähneln.
Ähnlichkeit, f -en 1. likhet, t. c*, viel v, v mit
e-m, etw. haben. Entfernte, schwache v
avlägsen likhet, någon likhet; frappante v
slående likhet; genaue v fullständig
likhet. 2. retensk. analogi, överensstämmelse^
motsvarighet, mat. likställighet,
likformighet.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
