Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drängen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drängen
— 529
Dreck
aneinander ~ tränga sig intill varandra,
tränga el. maka ihop sig: sich auf den ersten
Platz ~ tränga sig fram till främsta platsen;
sich durch etw. ~ tränga el. starkare streta
sig fram genom ngt; sich in e-e Ecke ~
krypa in i en vrå; sich in das Vertrauen jds
~ tränga sig in i ngns förtroende; sich um
Karten ~ slåss om biljetter; sich unter die
Menge ~ blanda sig i hopen; sich zu e-m
Amte ~ sträva att få el. F slitas om ett
ämbete; sich zwischen die Streitenden ~ kasta
sig el. träda emellan de stridande. IV.
Gedrängt p. a. 1. hop|trängd, -packad m. m,,
(tätt)sluten, t. ex. in dicht ~en Reihen, äv. i
stor mängd, om kroppsbyggnad undersätsig, satt,
om säd tät, tätvuxen, bot. gyttrad. ~ voll till
trängsel fylld; sehr ~ sitzen sitta mycket
trångt. 2. om stil koncis, knapp, hopträngd,
koncentrerad, ibl. förtätad. In ~er Kürze i
få ord, i all korthet; ~ schreiben om handstil
skriva tätt. D~, n -s 1. hop-,
samman|trängning, knuffande m. m. ~ und Treiben ävlan
och id. 2. ansättande, plågande,
trakasserande. 3. på|drivande, -skyndande. 4.
längtan, iver. 5. påyrkande, enträgenhet, av.
enträgen bön. Auf sein ~ [hin] på hans
tillskyndan. 6. läk., se Drang 4.
Dräng‖er, m -s - 1. föråldr. o. poet. en som ansätter
m. m., se drängen. 2. Stürmer und ~ dliitter.
skald tillhörande Sturul- und
Drangriktningen. -erei, f -en F, se -en. -erin, f -nen, se
-er 1. -ler, m P, se -er 1.
drangmäßig, a ledd av ivrig längtan el. åtrå.
Drängnis, *, se Bedrängnis.
Drangperiode, f se under Drang 2.
Drängraben [ɛ:], m -s -† täckdike.
Drang‖sal [za:l], f -e o. n -[e]s -e trångmål,
besvärlighet, betryck, nöd, veder|möda,
-värdighet, plåga. d-sal|en, -te ge-t *, -salier|en,
-te -t tr plåga, pina, trakassera. d-salvoll, a
1. full av besvärligheter, vedermöda m. m. 2.
se d-voll 2. d-stillend, a läk. som lindrar
stoltvång el. tenesmer.
Drängung, se Bedrängnis.
drangvoll, a 1. till trängsel fylld. 2. nedtyngd av
vedermöda, betryckt. 3. full av iver, impulsiv.
Drängwasser, n -s - vattenb. läck-, ⚓ slag|vatten.
drän‖ierbar [a:], a som kan dräneras,
täckdikas el. torrläggas. -ier|en, -te -t tr dränera,
täckdika, torrlägga. D-ieren [′ni:r], n -s, se D-age.
D-ierer, m -s - dränerare, täckdikare.
D-ierung, f -en, se D-age. D-ierversuch, m -[e]s -e
dräneringsförsök. D-ierziegel, m, se D-röhre.
D-kanal, m -s -e†, se D-graben. D-plan, m -[e]s
e† dränerings-, täckdiknings|plan. D-rinne,
f -n, D-rohr, n -[e]s -e, D-röhre, f -n
drän[erings]-, täckdiknings|rör. D-röhrenpresse, f
- ⚙ press för tillverkning av dräneringsrör.
D-strang, m -[e]s -e† täckdikessträng.
D-werkzeug, n -[e]s -e täckdikningsredskap. D-ziegel,
m, se D-röhre. D-zug, se D-strang.
Drap [a:], n -s -s tyg drapp.
Drapa, n -s -s lltter. drapa.
Drap‖erie [′ri:], f -n drap|eri, -ering. -erielicht,
n -[e]s -er meteor. norrskensdraperi. d-ier|en
[′pi:], -te -t tr drapera. -lieren, n -s, -lerung,
f -en drapering.
drasch, dräsche, se dreschen.
Dräsine, se Draisine.
Draß, m Drasses Drasse hand. bottensats i olja.,
drastisch, a drastisk.
Drau, f npr geogr. Die ~ Drava.
dräu|en, -te ge-t intr [h] bhögre stil, se drohen.
drauf m. m., se darauf m. m. D~gänger, m F 1.
gåpåare, våghals. 2. en som lever undan,
vivör. -gängerisch, a F gåpåaraktig,
våghalsig. D~gängertum, n -[e]s F 1.
gåpåaraktighet, våghalsighet. 2. lättsinnigt el.
utsvävande liv. D~geld, 1. se Angeld. 2. se
Aufgeld. -los, se under darauf 2. D~losleben, n -s
levande undan el. för dagen. -setzen, tr 1.
spendera, bjuda på, t. ex: noch e-e Flasche
Schaumwein ~. 2. lämna i sticket. D~steuer,
f -n tilläggsskatt.
Draum, m -[e]s -e† o. äv. -en† garnända.
draus, adv 1. se daraus. 2. poet., se draußen.
dräusch|en, -te ge-t intr [h] F dial. slamra,
snattra, om regn smattra. Es -t det öser ned,
det hällregnar.
drauß, föråldr., -en, adv 1. [där]ute, utanför.
Da, hier ~ där, här ute; von ~ utifrån. 2.
ute, utomhus, i det fria. 3. [där]ute (i den
-vida världen), [där]borta (i främmande land).
4 ⚓ i öppen el. rum sjö.
Drawback [′dro:bɛk], m -s -s draw-, drå|back,
a) tullrestitution, b) bildl. olägenhet.
Drazäne [′tsɛ:], f -n, se Drachenbaum.
Dreadnought [′drɛdnɔ:t], m -[s] -s ⚓ ⚔
dreadnought.
Drechsel‖bank, f -e† ⚙ svarv[bänk, -stol, svarv.
-bankspitze, f -n ⚙ svarvdubb. -ei, f -en bildl.
[till]svarvning. -kunst, f svarvkonst.
drechsel|n, drechs[e]le -te ge-t tr o. intr [h] 1. ⚙
svarva. Zeilen ~ typ. slå emellan. 2. bildl.
svarva [till], väl forma el. turnera, t. ex.
Komplimente ~. Gedrechselt svarvad,
välformad, fulländad. -n, n -s äv. bildl.
svarvning. Jfr sms. med Drechsler-.
Drechsler, m -s - 1. svarvare. 2. rgool., se
Dorndrechsler. -arbeit, f -en 1. svarvaryrke. 2.
svarvat arbete, svarvararbete. -bude, f -n, se
-werkstatt. -docke, f -n ⚙ spindeldocka. -ei, f
-en 1. svarvaryrke. 2. svarvarverkstad.
-eisen, n ⚙ svarvjärn. -kunst, se Drechselkunst.
-meister, m svarvarmästare. drechsler|n, -te
ge-t intr [h] F svarva för sitt nöjes skull, roa sig
med svarvning. -puppe, se -docke. -ware, f
-n, se -arbeit 2. -werkstatt, -werkstätte, f -n
svarvarverkstad. -wippe, f -n ⚙ vippsvarv.
Dreck, m -[e]s (dim. -chen -lein) 1. orenlighet,
träck, exkrementer, smuts, snusk, äv. bildl. F
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. W oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
34-—110958. Tysk-svensk ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
