Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dreckbarthel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dreckbarthel
-— 530 —
drehen
smörja, lort, bildl. F skräp, strunt, bagatell.
Geld ist [nur] ~ ordst. guld ej annat är än.
mull; e-n [alten] ~! * nej pass för det! ~ in
den Händen haben bildl. vara släpphänt; ~ in
den Ohren haben bildl. vara lomhörd; das geht
dich (höchstens) e-n ~ an P det angår dej
inte ett dugg:; je mehr man den ~ aufrührt,
desto mehr stinkt er ordspr. ju mer man rör i
gödselhögen, dess värre luktar den; ich
mache mir e-n ~ daraus P det struntar jag i el.
gör jag en konst i; er ist aus dem ~
heraufgekommen han härstammar från dräggen;
er ist aus dem dicksten ~ heraus bildl. han har
kommit över det värsta; e-n aus dem ~ zie-
hen bildl. draga ngn upp ur dyn, rädda ngn
ur en knipa el. ett bryderi; in den ~ fallen
råka i fattigdom och elände; wer den Karren
in den ~ geschoben, mag ihn auch wieder her-
ausziehen ordspr. har man tagit hin i båten, får
man ock föra honom i land; im ~ sitzen el.
stecken bildl. sitta i klistret; e-n im ~ sitzen
lassen lämna ngn i sticket; in den ~
treten bildl. draga ned i smutsen; bei e-m in
den ~ treten förlora ngns ynnest. 2. * drägg.
-barthel, m -s, se -fink[e] 2. -batze, f, se -liese.
-bürste, f -n skrubborste, fotskrapa.
dreck‖el|n, -te ge-t intr [h] leva i smuts. -|en,
-te ge-t intr [h] i sht opers. Es -t det är otäckt
el. gement väder.
Dreck‖erei. f -en smutsighet, orenhet,
snusk[ighet], F svineri. d-erig, se d~ig. -feger, m
gatsopare. -fink|[e], m -en -en 1. se -vogel 1. 2. F
bildl. smutsig el. snuskig person, F smutsgris,
snuskpelle. -fleck, m -[e]s -e smutsfläck.
-hammel, m, se -fink‖e] 2. d-ig, a smutsig, oren,
osnygg, snuskig, F lortig. Es soll ihm ~ gehn,
wenn ... F det tar hus i hälsike för honom,
om ...; sieh mich nicht so ~ an! F glo inte på
mig så där obehagligt! -käfer, m 1. gool., se
Mistkäfer. 2. se -fink[e] 2. -karre, f -n,
-karren, m sop-, gödsel|kärra. -kärrner, m
sopåkare. -kerl, m -[e]s -e, se -fink[e] 2. -korb, m
-[e]s -e† f kräp-, sop|korg. -lappen, m -s - 1.
skur-, torxg|trasa. 2. se -liese. -liese, f F
smutslisa, lortlolla, slampa. -lilienwurzel, f farm.
saranarot. -loch, n -[e]s -er† smuts-, dy|pöl,
bildl., se -nest 2. -matz, m -es -e[†], se -fink[e] 2.
-nest, n -[e]s -er F 1. smuts-, lort|hål. 2.
småstadshåla. -orange, f bot. Philadelphus
coronarius schersmin. -peter, m, se -fink[e] 2. -sack,
m -[e]s -e† 1. smuts-, tvätt|påse. 2. se -fink[e]
2. -sau, f -e†, se fink[e] 2. o. -liese. -saum,
m -[e]s -e† på klänning skoning. -schleuder, f
berl. o. dial., bildl. kvarn, t. ex. e-e Schnauze el.
ein Mundwerk wie e-e ~ haben. -seele, f -n
F lumpen själ, stackare. -treter, pl F
smutsstövlar. -vogel, m 1. asfågel, gam. 2. se
-fink[e] 2. -wagen, m -s - sopvagn. d-weich, a
sölig, slaskig. ~es Weltter, se följ. -wetter, n
söligt el. slaskigt väder. -winkel, m sop-,
skräp|vrå.
Dreesch, m -es -e, se Brachacker. d~, a, se
brach. d~|en, -te ge-t I. tr, se umbrachen.
II. intr [h] P, se dräuschen. -hütung, f, -land, n,
se Brachacker. -liegen, n -s lantbr. liggande i
träde. -ling, m -s -e, se Champignon. -weide,
f -n, se Brachacker.
Dregg, m -[e]s o. -en -e[n], -anker, m -s -, -e,
f -n ⚓ dragg. d~|en, -te ge-t tr dragga.
-haken, m -s - fiskdragg. -tau, n -[e]s -e
draggtåg.
Dreh, m -[e]s -e P, se -ung. -achse, f -n ⚙
rotations-, vridnings-, svängnings|axel. -bahn,
f -en repslagarbana. -bank, f -e† ⚙ svarv-
(stol). -bank|futter, n -s - ⚙ klämhylsa å
svarv, chuck. -bank|gestell, n -[e]s -e
svarvstolsstativ. -bank|herz, n -ens -en ⚙ karg,
medbringare. -bank|schlitten, m ⚙ verktygs-,
kors|slid, support. -bank|spindel, f -n ⚙
svarvspindel. d~bar, a 1. roter-, vrid-, vänd|bar,
rörlig. ~es Hinterrad styrbart bakhjul. 2.
som kan svarvas. -barkeit, f roter-, vrid|-
barhet. -barriere, f -n järnv. vindbom. -basse,
f -n ⚓ nickhake. -baum, m -[e]s -e† 1. se
-kreuz. 2. ⚓ a) spak (i gångspel); b) se
-knüppel. -beanspruchung, f ⚙ vridnings-,
torsions|påkänning. -bewegung, f -en
vridnings-, rotations|rörelse. d~blütig, a bot.
vriden. ~e, se följ. -blütler, pl bot. Contortæ
vridblommiga. -bogen, m -s - ⚙ 1. drill-, rull|-
borr. 2. vattenbyggn. svängspann. -bohrer, m
⚙ 1. vridborr. 2. drillborr(skaft). -bolzen, m
-s - 1. förr roterande pil. 2. ⚔ art. bröstnagel.
3. ⚙ sväng|bult, -tapp. -brett, n -[e]s -er 1.
⚙ formbräde. 2. lyckobjul, tombola. -brücke.
f -n 1. svängbro. 2. se -scheibe 2. -brunnen,
m -s - brunn med uppfordringsverk. -bühne,
f -n teat. vrid-, sväng|scen. -derwisch, m -es -,
dansande dervisch. -docke, f -n ⚙ 1.
handtag på drillborr. 2. svarv. docka. -e, f 1. se
-krankheit. 2. di.l. a) vändpunkt; b) ort.
-eisen, n ⚙ svarv|järn, -stål.
dreh|en, -te ge-t I. tr vända, vrida, sno, ⚓ dreja.
Etw. ~ äv. vända el. vrida på ngt; etw. ~ und
deuteln, se deuteln; die Daumen umeinander
~ sno el. rulla tummarna; ein Ding ~
fjuvslang göra ett kap; die Füße auswärts ~
gå utåt med fötterna; das Gas kleiner
(größer) ~ skruva ned (upp) gasen;
Kabel ~ ⚙ slå trossar; Komplimente,
Redensarten ~, so drechseln 2, den Leierkasten ~
veva positivet; den Mantel el. sich nach dem
Winde ~ bildl. vända kappan efter vinden;
e-m e-e Nase, ein Eselsohr el. e-n Zopf ~ F
a) narra el. kugga ngn, draga ngn vid näsan,
slå i ngn en dalkarl, b) göra narr av ngn,
driva el. skoja med ngn; der Wahrheit e-e
Nase ~ våldföra sig på sanningen; Pillen
~ trilla piller; das Recht ~ vränga lagen;
den Rücken ~ vända ryggen till; das Ruder
(Steuer) in Lee ~ ⚓ lägga roret i lä; den
Schnurrbart el. an dem Schnurrbart ~ vrida
0 saknar plur. t omljud. F familjärt. P lägre språk. * miundre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm, ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
