Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dreiviertel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dreiviertel
— 535 —
Drift
dels, tre kvarts. D-viertel, n -s - tre
fjärdedelar. D-viertelbauer, m kam. innehavare av
S′a hemman. D-viertelbleiche, f -n ⚙
trefjärdedelsblekning. D-viertelprofil, n -s -e
trefjärdedelsprofil. D-viertelspänner, m, ese
D-viertelbauer. D-viertelstab, m -[e]s -e† ark.
trefjärdedelsstav. D-vierteltakt, m -[e]s -e mus.
trefjärdedels takt. D-walze, se Drillingswalze.
D-walzwerk, n -[e]s -e ⚙ triovalsverk. D-weg,
m -[e]s -e ställe där tre vägar mötas, ung.
vägskäl. D-weg[e]hahn, m -[e]s -e† ⚙
trevägskran. D-wegeventil [v], n -s -e ⚙ trevägs-,
växel|ventil. -weibig, a bot. trigyn. -wertig
[e:], a kem. trevärdig. D-wertigkeit, f
trevärdighet. -wink[e]lig, a trevinklig. -wöchentlich,
a var tredje vecka. -wöchig, a tre veckors, tre
veckor gammal, (varande) tre veckor. D-zack,
m -[e]s -e 1. mytol. treudd. 2. se D-stachel.
3. bot. Triglochin sälting. -zackig, a treuddig.
D-zackpflanzen, pl bot. juncaginaceer. D-zahl,
f tre|het, -tal, triad. -zählig, a tretalig, bot.
trefingrad. D-zahn, m bot. Sieglingia (Triodia) decum.
bens axsvingel. -zähnig, a tretandad. -zehig,
a tretåig. -zehn, grundtal tretton, t. ex. zu
~ am Tische sitzen. ~ Nächte tiden 24 dec.
–6 jan. D-zehn, f, äv. D-zehner, m (talet)
tretton. Die böse ~ det olyckliga
trettontalet. -zehnjährig, a trettonårig, tretton år
gammal. -zehnte, ordn.-tal trettonde. ~r
Hauptmann ⚔ äldste kaptenen. (vid infanteri.
regemente). -zehntel, a oböjl. tretton[de]dels.
D-zehntel, n -s - tretton[de]del. -zehntens, adv
för det trettonde. -zeilig, a treradig.
-ziff[e]rig, a tresiffrig. D-zimmerwohnung, f -en
trerumsvåning, äv. triplett. -zinkig, a tre|-
tandad, -uddig. -zipf[e]lig, a, se -spitz[ig].
~e Klappe annat. tredelud valvel,
trikuspidalvalvel. -zöllig, a tretums-, t. ex. ~e
Bohle. -züngig, a tretungad; jfr -sprachig.
D-zweiteltakt, m -[e]s -e mus. tre tvåendelstakt.
D-zylindermaschine, f -n ⚙ trecylindrig
maskin. -zylindrig, a trecylindrig.
Drell, m -[e]s -e 1. tyg dräll. 2. se Drillbohrer.
3. i sms., se Drill-. d~, se drall 1. d~en, a
av dräll, dräll-. d~ieren, se drallieren.
Dremel, se Drämel.
Drempel, m -s - ⚙ byggn. tröskel, i sht
slusströskel, ⚓ portdrympel. -haupt, n -[e]s -er†
tröskelstock. -mauer, f -n förhöjning el.
påbyggnad av stockvägg närmast under
takstolarna. drempel|n, dremp[e]le -te ge-t tr ⚙
anbringa tröskel på, förse med tröskel. -pfette,
f -n ⚙ takstolstass. -schleuse, f -n
tröskelsluss. -wand, f -e†, se -mauer.
Dresch‖arbeit, f -en trösk|arbete, -ning. -bank,
f -ef†, se -maschine. -boden, m -s -[†], -diele,
f -n, se -tenne. -e, f -n 1. se Dreschen. 2. se
-maschine o. -tenne. 3. se -zeit. 4. se Drusch.
5. P bildl. stryk, smörj.
dresch|en, drisch[e]st drischt drasch[e]st äv.
drosch[e]st dröschest gedroschen drisch tr o.
intr [h] 1. lantbr. tröska, bildl. F P a) smörja
el. klå upp; b) prata, sladdra; c) kort. F dra.
Akten ~ tröska el. gno igenom handlingar;
auf dem hat der Teufel Erbsen gedroschen
ordst. han är koppärrig; Phrasen ~ svarva
fraser; leeres Stroh ~ bildl. tröska långhalm,
inte få något för sitt besvär, göra sig fåfäng
möda; du kannst mit ihm in e-r Scheune ~
ordst. ni äro lika goda kålsupare. 2. ⚙ pappers.
tillv. rensa (lump). D~, n -s trösk|ande, -ning
m, m.
Dresch‖er, m -s - 1. trösk|are, -karl. Wie ein
~ essen äta som en dagakarl. 2. ⚙ pappers.
tillv. lumprens, raggdust. -erin, f -nen
tröskerska. -flachs, m -es otröskat lin. -flegel, m
slaga. -knoten, pl frökapslar på lin. -korb,
m -[e]s -e† ⚙ kåpa, (slag)sko (i tröskverk).
-korn,. n -[e]s otröskad säd. -lein, m 1. se
flachs. 2. bot. Linum usitatissimum vulgare
trösklin. -maschine, f -n ⚙ 1. lantbr. trösk|verk,
-maskin. ~ mit einfacher Reinigung
enkelrensande tröskverk. 2. för silke slagmaskin.
-prügel, m F, se -flegel. -rolle, se -walze. -staub,
m -[e]s damm vid tröskning. -tenne, f -n
tröskplats, loge, loggolv. -trommel, f -n
tröskcylinder (på tröskverk). -wagen, m -s -
förr tröskvagn. -walze, f -n tröskvals, bult.
-zehnte, m -n -n tionde av tröskad spannmål.
-zeit, f -en trösk[nings]tid.
Dresd[e]n‖er, m -s - dresdenbo, invånare i
Dresden. -er o. d-isch, a från el. i Dresden,
Dresden-.
Dresen, m -s - 1. penningskrin. 2. disk med
kassalåda. .
Dresse, f -n ⚙ knypplat arbete.
Dress‖eur, se -ierer. -ier|bock, m -[e]s -e† jakt.
apporterbock. dressier|en [′si:], -te -t tr 1.
dressera. 2. kök. uppsätta (fågel). 3. ⚙ nåltillv.
rikta. Blech ~ glätta plåt. -ieren, n -s, se
-ur. -ierer, m -s - dressör. -ier|‖[hals]band,
n -[e]s -er† dresserhalsband. -ier|holz, n -es
-er†, se -bock. -ier|leine, f -n dresserlina. -ier|-
meister, m, se -ierer. -ier|schule, f -n dresser-,
äv. rid|skola. -ierung, f -en, se Dressur.
Dressur, f -en dress|yr, -ering.
D. R. G., förk. = Deutsches Reichsgesetz.
D.R.G. M., förk. = Deutsches
Reichs-Gebrauchsmuster.
drgl., förk. = dergleichen.
dribbel‖n, dribb[e]le -te ge-t intr [h] fotboll
dribbla.
Driesch m. m., se Dreesch m. m. -ling, m -s -e,
se Champignon.
Driesel, m -s - nty. ngt som snurrar runt, i øht
drejskiva, snurra, trissa; vattenvirvel; yrsel.
driesel|n, dries[e]le -te ge-t I. tr o. intr [h]
svänga el. snurra runt. II. opers. Es -t det
hällregnar.
Driet, m -[e]s -e ⚙ väv. redkam.
1. Drift, m -[e]s -e 1. ⚙ färg. kypnät. 2. ett slags
sämre torv.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h]haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
