Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drift
536
dritt
2. Drift, f -en 1. se -strömung. 2. t a) avdrift;
b) vrakgods. -ablagerung, f -en geol. glacial
bildning. -alter, n -s, se Diluvium. -ei s, n -es
drivis. -epoche, f -n, se Diluvium. -strömung,
f -en geogr. ytström. -winkel,m, se 2. Drift 2. a).
-zeit, f, se Diluvium.
Drilch m. m., se Drell 1. m. m.
Drill, m -[e]s -e 1. *, se Drell l. 2. ⚔ drill,
exercis. 3. zool., se Mandrill. -bogen, m -s -
⚙ drillbåge, stråke. -bohrer, m ⚙ drillborr.
-brett, se Bohrbrett. -docke, f -n ⚙ svarv.
borrchuck. -e, f -n, se -haus 2. -egge, f -n
lantbr. drillharv.
dril‖en, -te ge-t I. tr 1. (hastigt) kringvrida,
svänga runt. 2. ⚙ drilla, borra med
drillborr, t. ex. ein Loch ~. Eisen ~ avsåga järn
med drillsåg; Seide ~ tvinna silke. 3. lantbr.
drilla, så på drill. 4. ⚓ förhala. 5. ⚔ drilla,
exercera. 6. i vid. bem. plåga, pina, martera.
7. fisk. ömsevis strama och släppa efter reven.
II. intr [h] ⚓b Mit dem Ruder ~ drilla med
rodret. III. refl. Sich ~ (hastigt) svänga el.
snurra runt el. kring. D~, n -s drillning, jfr
drillen.
Drill‖er, m -s - 1. instruktör (i exercis). 2. se
-haus 3. -fisch, m zool. Gymnotus electricus vanlig
darrål. -halle, f -n, se följ. 1. -haus, n -es -er†
1. ⚔ exercishus. 2. (vridbar) ekorrbur. 3. förr
trillhus. -häuschen, n, se föreg. 2. o. 3. -holz,
n -es -er†, se Bohrbrett.
Drillich, m -[e]s -e, se Drell 1. -jacke, f -n,
-rock, m -[e]s -e† ⚔ linnerock.
Drilling, m -s -e 1. trilling. 2. ⚙ trilla. 3. jakt.
drilling, trepipigt gevär.
Drillings‖bogen, se Dreibogen. -bruder, m -s -†
trillingbror. -büchse, f -n, se Drilling 3.
-fenster, se Dreieinigkeitsfenster. -geburt, f -en
trillingbörd. -kind, n -[e]s -er, se Drilling 1.
-kristall, m -s -e vetensk. trillingskristall. -nerv,
m -s o. -en -en anat. tredelt nerv,
trillingsnerv. -maschine, f -n ⚙ trillingmaskin.
-schwester, f -n trillingsyster. -walze, f -n
⚙ trio|vals, -valsverk.
Drill‖käfig, m -[e]s -e, se -haus 2. -kultur, f -en
lantbr. drillkultur. -maschine, f -n ⚙ lantbr.
drillningsmaskin. -meister, m ⚔
excercisinstruktör. -methode, f -n lantbr. drillmetod.
-pflug, m -[e]s -e† lantbr. drillplog. -platz, m
-es -e† ⚔ exercisplats. -saat, f -en lantbr.
radsådd. -säemaschine, se -maschine. -säge, f
-n ⚙ drillsåg. -schar, n -[e]s -e ⚙ lantbr.
radsåningsbill, såfot. -scheibe, f -n ⚙
trällskiva. -stange, f -n ⚙ trällstock. -stunde, f
-n excercis-, gymnastik|lektion. -ung, f -en
mek. torsion.
drin, adv F, se darin.
Dr.-lng., förk. = Doktor-ingenieur.
Dringdraht, m -[e]s iltelegram.
dring‖en, drang dränge gedrungen dring[e] I.
intr 1. [s] tränga, tränga in, t. ex. bis auf die
Haut ~, tränga ned (till), t. ex. bis in die
tiefsten Volksschichten ~. Weithin ~der
Schrei genomträngande skrik; aus etw. ~
tränga el. bryta sig ut ur ngt, ⚔ göra ett
utfall från ngt; es -t mir durchs Herz bildl. det
skär mig i hjärtat; durch Mark und Bein
~ gå genom märg och ben; durch die Menge
~ tränga sig el. bana sig väg genom
mängden; in ein Geheimnis ~ intränga i en
hemlighet; der Schmerz -t mir bis in den kleinen
Finger det känns el. gör ont ända ut i
lillfingret; daß es nur nicht in weitere Kreise -e!
låt det bara inte tränga ut el. bli bekant i
vidare kretsar! det måste stanna oss
emellan! in die Öffentlichkeit ~ tränga el. leta
sig väg till offentligheten, bli bekant, F
dunsta ut; zu[m] Herzen ~ gå till hjärtat;
das Gerücht ist bis zu mir gedrungen ryktet
har även nått mina öron. 2. [h]. Auf etw.
~ påyrka el. urgera ngt; in e-n ~
ansätta ngn, gå ngn in på livet, ligga åt el.
över ngn, t. ex. mit Bitten; bestorma ngn,
t. ex. mit Fragen. II. tr föråldr., se drängen I. 1.
o. 5. III. refl. Sich ~ *, se (sich) drängen.
IV. Gedrungen p. p. o. a. 1. föranlåten, tvungen,
nödsakad. 2. se särsk. uppslagsord. D~, n -s 1.
in-, ned-, ut|trängande. 2. påyrkande,
urgerande, auf etw. av ngt. -end, a trängande,
tvingande, t. ex. ~e Notwendigkeit, enträgen,
bevekande, t. ex. ~es Bitten, brådskande,
angelägen, av. pressant, t. ex. ~e Arbeit. ~e
Gefahr överhängande fara; ~ verdächtig
starkt el. högligen misstänkt; etw. ist ~ äv.
något brådskar, det är fara i dröjsmål; etw.
~ brauchen el. nötig haben vara i starkt
behov av ngt; es sehr ~ haben ha mycket
bråttom; ~ geboten sein vara starkt el.
högligen av behovet påkallad; es wäre ~ zu
wünschen det vore livligt att önska. -[ent]-
lich, a, se -end. ~ empfehlen livligt el. på
det varmaste rekommendera. D-lichkeit, f
bildl. tryck, nödtvång, nödvändighet;
enträgenhet. ~ e-s Gesetzentwurfes skyndsam el.
omedelbar behandling av ett lagförslag.
D-lichkeits|antrag, m -[e]s -e† förslag som
kräver omedelbar behandling.
drinnen, adv [där]inne.
drippen m. m., nty. P, se tropfen m. m. .
Dripphaken, m -s - ⚙ byggon. ribba, påspikad
efter takfoten.
drisch[e]st, drischt, se dreschen.
dritt, ordningstal tredje. ~es Aufgebot kyrkl.
lysning för tredje gången; ~e Hand ⚓
löst tackel; (der Wechsel ist) in der ~en
Hand hand. endosserad; Wagen ~er Klasse
tredje klass vagn; ~er Mann tredje man; jfr
D~er; den ~en Mann abgeben el. machen
spelt. vara tredje man; ~e Periode geol.
tertiär|period, -tid; immer den ~en Tag var
tredje dag; ~er Ton mus. ters; ~er Wechsel
hand. tertiaväxel; das ist sein ~es Wort det
för han ständigt på tungan, det säger han
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. * mindre brukl. ō militärisk term. ga sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
