Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Druckrohr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Druckrohr
540
drusisch
se d-fertig o. d-fehlerfrei. -rohr, n -[e]s -e
[ɔ] tryck-, på pump äv. stig|rör. -sache, f -n
tryckalster, post. trycksak, blankett. ~n hand.
tryckta vävnader. -schad|e[n], m -ens -en†
veter. tryckskada. -schieferung, f -en geol.
skiffrighet förorsakad av tryck. -schlauch,
m -[e]s -e† ⚙ tryckslang. -schraube, f -n
⚙ tryck-, kläm|skruv. -schreiber, m
registreringsapparat. -schrift, f -en 1. tryck[alster],
tryckt skrift. 2. ⚙ tryckstil. -schwärze, f
-n trycksvärta. -schwund, m -[e]s läk. usur.
eseite, f -n trycksida.
drucks‖en, druck[se]st -te ge-t intr [h] F vara
villrådig el. obeslutsam, tveka, draga sig.
D-er, m -s - obeslutsam människa. D-erel, f
-envillrådighet, tvekan.
Druck‖silbe, f -n fon. tryckstavelse. -sinn, m
`-[e]s fyeiol. trycksinne. -spannung, f -en ⚙
tryckspänning. -spritze, f -n ⚙ brandväsen
tryckspruta.
Drückstahl, m -[e]s -e[†] ⚙ blecksl. tryckstål.
Druck‖stange, f -n, se -hebel. -stempel, m ⚙ i
pump kolv. -stock, m -[e]s -e† ⚙ typ. klisché.
-tafel, f -n 1. ⚙ typ. digel. 2. biljard
trycktaffel. -telegraph, m -en -en ⚙ trycktelegraf.
-topf, m -[e]s -e† ⚙ tryck|behållare, -blåsa.
-trommel, f -n ⚙ trycktrumma. -turbine, f
-n ⚙ tryckturbin. -ventil, n -s -e ⚙
tryckventil. -verband, m -[e]s p läk.
tryckförband. -verbot, n -[e]s -e tryckningsförbud.
-verfahren, n -s ⚙ tryckningsmetod. -verlust,
m -es -e fys. tryckförlust. -verminderungsventil,
n -s -e, se -regulator. -verweigerung, f, se
-verbot. -wage, f -n, se Aerometer. -walze, f -n
1. ⚙ pressvals, i sht boktr. tryckvals. 2. lantbr.
vält. -waren, pl hand. tryckta tyger. -wasser,
n -s -[†] ⚙ tryckvatten. d-weise, adv genom
tryckning, pressning el. klämning. -werk, n
-[e]s -e 1. ⚙ tryck|verk, -maskin, -pump.
2. se -schrift 1. -windkessel, m ⚙ tryckklocka,
på pump vindkittel. -zange, se Federzange.
Drückzange, f -n ⚙ plåtböjningstång.
Druck‖zeug, n -[e]s -e tryckt tyg. -zwang, m
-[e]s tryckningstvång. -zylinder, m ⚙ typ.
tryckeylinder.
Drud, m -en -en, -e, f -n 1. troll, rå, mara. 2.
ioll|karl, -packa, häxmästare, häxa. 3. se
Druide. -en|baum, m -f[e]s -ef träd under
vilket trollpackor träffas. -en|busch, m -es
.-e†, se Donnerbesen. -en|eiche, f -n, se -en|–
baum. -enifuß, m -es -ef alf-, älv|kors,
pentagram. -en; ‖kraut, ə bot. Lycopodium clavatum
mattlummer. -en|kreuz, n -es -e, se -en|fuß.
-en|mehl, n -[e]s, se Bärlappsamen. -en|nacht,
f -e† valborgsmässonatt. -en|stück, n e]s -e
slakt. ett köttparti under oxens öga.
-en|stunde, f -n spöktimme. -en|wind, m -[e]s -e
virvelĭind. -en|zopf, m -[ɛ]s -e† martova.
Druid‖e, m -n -n druid. -en|altar [′ta:r], m
-e† arkeol, druid|altare, -sten, doimen: en
denkmal, n -[e]s -er† o. -e, se -en|altar o. -en|-
tempel. -en|jdienst, m -es druid|kult, -ism.
-en|kreis, m -es -e, se -en|tempel. -en‖lehre, f
druidism. -en|stein, m -[e]s -e, se -en|allar.
-en|tempel, m, se -en|altar. -en|tum, n -[e]s, se
-en|dienst o. -en|lehre. -in, ää -nen kvinnlig
druid. d-isch, a druidisk, druid-.
drum, adv F, se darum.
Drumme, f -n ⚙ trä|ränna, -trumma.
Drümpel, se Drempel.
Drumsäge [ʊ], f -n ⚙ stock-, kap|såg.
Drum und Dran, n det som hänger ihop med el.
hör till saken.
drunt‖en, -er, adv F, se darunt|en, -er.
Drusch [ʊ], m -es lantbr. 1. trösk[ning]. 2. det
tröskade, tröskresultat.
Drüsch [y:], m -es -e 1. *, se Brachacker. 2. F
störtskur.
Drüschen [′dry:s], se Drüse.
Drüschling, se Champignon.
1. Druse, f -n 1. min. drus, körtel. 2. veter.
kvarka. 3. se Drüse. 4. föråldr. böld. 5. ~n pl.
vindrägg; bottensats.
2. Druse, m -n -n folk druser.
Drüse, f -n (dim. Drüs|chen, -lein) 1. anat.
körtel, bot. glandel. 2. ~n pl. läk., se
-n|krankheit, veter., se 1. Druse 2.
Drus‖el, m -s F dåsighet, sömnaktighet. d-elig,
a F dåsig, sömnaktig. drusel|n, -te ge-t intr
[h] F dåsa, halvsova. drus|en, -te ge-t intr
[h] 1. veter. ha kvarka. 2. bli dräggig.
Drüsen‖anschwellung, f -en läk.
körtel|ansvällning, -svullnad. d-artig, a körtelartad. -beule,
f -n, se -geschwulst. -bläschen, n anat. follikel.
d- -blätt[e]rig, a bot. med glandelbärande blad.
, m -[e]s -e jästbrännvin.
örüen|darre, tä ük. pedatrofi. -entzündung, f
-en läk. adenit, inflammation i
lymfkörtlarna.
drusenförmig, a min. drus|formig, -ig.
drüsen‖förmig, a körtelformig. D-geschwulst,
f -e† körtelsvulst, läk. adenom.
-geschwülstig, a läk. adenomatös. D-götterbaum, m bot.
Ailanthus glandulosa gudaträd. D-haar, n -[e]s -e
bot. glandel-, körtel|hår. -krank, a läk.
skrofulös. D-krankheit, f, D-leiden, n läk. skrofler,
skrofulos.
Drusenloch, n -[e]s -er† min. drushål.
Drüsenmagen, m -s - zool. körtelmage.
Drusenöl, n -[e]s -e olja gjord av vindrägg,
huile de marc. .
Drüsenpest, f läk. böldpest.
Drusenraum, m -[e]s -e† min. drusrum.
Orüsenschleim, m -[e]s, se Augenbuiter.
Drusenschwarz, n -[es] frankfurtersvart.
drüsen‖tragend, a bot. glandelbärande.
D-verhärtung, f -en läk. körtelförhårdning; skirr.
drusicht, drüsicht, se drusig, drüsig.
drusig, a 1. min. drusig. 2. veter. behäftad med
el. lidande av kvarka.
drüsig, a 1. läk. skrofulös. 2. körtelartad.
drusisch, a drusisk.
O ′saknar plur. t omljud. F familjärt. P lägre språk. * mindre brukl. őŰ militarisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk tel m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
