Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fürsprecher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Für‖sprecher, m -s - förespråkare. -sprecherin,
f -nen förespråkerska. -spruch [u], m -[e]s
-e† %, se -spräche.
Fürst [fyrst], m -en -en 1. furste. Die Macht
der men reicht weit furstar hava långa armar.
2. bibl. Der m des Lebens livets furste,
Kristus; der m dieser Welt världsfursten,
satan. -abt [-’apt]. m -[e]s -e† furstlig abbot,
-äbtissin, f -nen furstlig abedissa, -bischof
[fYrst’bifoif], m -s -e† furstbiskop,
fürstbischöflich, a furstbiskoplig, t. ex. seine
Fme Gnaden.
Fürstchen [-9-], n -s - liten furste, småfurste,
fürst|en, -ete ge-et tr upphöja i furstligt stånd,
förvandla till furstendöme. E-e gefürstete
Grafschaft ett furstgrevskap.
Fürstenl|bank, f -e† förr i tyska riksförsamlingen
furstebänk. -binde, f -n furstebindel, -birne
[1], f -n trädg. bergamott. -brief, m -[e]s -e
furstebrev. -bund [u], m -[e]s -e† hist.
fursteförbund. -diener, m -s - furstetjänare, -dienst,
m -es -e furstetjänst, -gericht, n -[e]s -e
hist. furstedomstol, -geschlecht [s], n -[e]s -er
-fursteätt. -glänz, m -es O furstlig glans,
-große, f -n furstlig storhet, -gruft [u], f -e†
furstlig grift, furstegrav. -gunst [u], fö
furstegunst. -haß [a], m -hasses O furstehat. -haus,
n -es -er† furstehus, fursteätt. -hof, m -[e]s
-e† furstehov, furstligt hov. -hut, m -[e]s -e†
furstehatt. -knecht [s], m -[e]s -e
furstetjänare, förakti. krypande, lismande hovman,
-krone, f -n furstekrona, -lehen [leran], n
-s - furstlig förläning, -mantel, m -s -f
furstemantel,
fürstenmäßig, a furstlig.
Fürsten‖mord[o], m -[e]s -e furstemord. -mörder
[æ], m -s -furstemördare, -pracht, /0, se -glanz.
-rat, m -[e]s 0, se -bank. -recht, n -[e]s -e, sc
-gericht. -Schaft, f -en 1. furstligt stånd,
furstestånd, furstevärdighet. 2. samtliga furstar i
ett land. -schule, f -n fursteskola, skola,
stiftad av el. avsedd för furstar, -schüler, m -s
-lärjunge i en fursteskola, -sinn, m -[e]s -e
furstligt sinne, högsinthet. -sitz, m -es -e
fursteresidens, furstligt residens, -sohn, m
-[e]s -e† fursteson. -Spiegel, m -s -
furstespegel (skrift, vari mönsterbilden för en furste
framställes). -stamm, m -[e]s -e†, se -haus. -stand,
m -[e]s O furstligt stånd, t. ex. in den m
erheben. -stuhl, m -[e]s -e† fursfcestol,
furstetron. -tag [a:], m -[e]s -e furstedag,
furstemöte. -thron [o:], m -[e]s -e furstetron,
furstlig tron. -titel [i:], m -s - furstetitel,
-tum, n -[e]s -er† 1. furstendöme. 2.
furstestånd. -verein, m -[e]s -e hist. fursteförbund,
-wort [o], n -[e]s -e fursteord, en furstes ord.
-würde [y], f -n furstevärdighet, -zwirn [1],
m -[e]s -e hacd. medelfin, vit tråd.
Fürstin, f -nen furstinna, -mutter, f -f
furstemoder.
Fürst|lein, se -chen.
fürstlich, I. a furstlig, t. ex. mes Haus, e-m me
Ehren erweisen. Seine Fme Durchlaucht
hans furstliga nåde. II. adv furstligt,
furst-ligen, t. ex. e-n m belohnen, bewirten. Sich m
kleiden kläda sig furstligt, som en furste.
F~keit, f -en 1. furstlighet, furstligt
uppträdande, furstlig hållning. 2. ᚼ i tintai
höghet. 3. -en pi. furstliga personer, furstar.
Fürstpri|mas [-’prhmas], m - - o. -maten
[-pri-’maiton], fürstprimas.
Furt [u], f -en vad[ställe]. f^bar, o vadbar,
som kan övervadas,
fürt]en, -ete ge-et tr ibi. passera ett vadställe,
furtiv [-’tif, rid böjn. -v-], a förstulen, hemlig,
fürtrefflich, se vortrefflich.
Furunkel [fu-’rugkal], m -s - läk. furunkel,
bolde, böld.
fürwahr [fy:/va:r], adv 1. i sanning,
sannerligen. 2. visserligen.
Für‖witz, se Vorwitz, -witzlein, n bot. a) cam-
panula rapunculus knölklocka; 6) Ribes rubrum
röda vinbär, -wort [o], n -[e]s 1. Pi. -e ‡
förord, förbön. 2. pl. -er† gram. pronomen.
Besitzanzeigendes, bezügliches, fragendes,
hinweisendes, persönliches, unbestimmtes m
possessivt, relativt, interrogativt,
demonstrativt, personligt, indefinit pronomen,
fürwörtlich, a gram, pronominal.
Furz [u], m -es -e† P fjärt. E-n m [fahren el.
streichen] lassen släppa en fjärt, släppa sig;
aus e-m el. jedem m e-n Donnerschlag machen
bildl. göra en mygga till en elefant; unruhig
wie der m in der Stallaterne orolig av själva
fan.
furz|en, furz[es]t -te ge-t intr [h] P fjärta.
Fuschelei, se Fuscherei.
fuschel|n, fusch[e]le -té ge-t, se fluschen.
fusch|en, flusch[e]st -té ge-t intr [/t] 1. Über
etw. hin m sno över ngt, fara med fingrarna
över ngt. 2. fuska (i sht i kortspel).
Fuscherei, f -en fuffens, fusk, knep.
fuscher|n, -te ge-t, se fluschen.
Fusel m -s - 1. finkelolja. 2. finkel,
finkelbrännvin, P lank. -branntwein, m -[e]s -e, se
Fusel 2. f^frei, a fri från finkel, renad,
-geruch [u], m -[e]s -e† finkellukt.
-ge-schmack, m -[e]s -e† finkelsmak. frwhaltig,
a finkelhaltig.
Füselier, so Füsilier.
fuselig, a 1. finkelhaltig. 2. P full, på
snusen, på röken, pirum.
fusel|n, fus[e]le -te ge-t intr [7j] 1. dricka el.
supa finkel. 2. lukta el. stinka finkel.
Fuse‖löl, n -[e]s -e finkelolja. -schnaps, m
-es -e†< se Fusel 2.
Füsilier [fyzr’liir], m -s -e ⚔ fysiljär,
preussisk infanterisoldat, -bataillon [batal’join],
n -s -e ⚔ i Tyski. fysiljärbataljon. -gewehr,
n -[e]s -e ⚔ fysiljärgevär.
füsilier]en, -te -t tr ⚔ fysiljera, arkebusera.
Füsillade, f -n ⚔ fysiljering, arkebusering.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
