Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geschnaube ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geschnaube, n -s tf, Geschnauf, n -[e]s tf, -e, n
-s O frustande, fnysande, fnysningar.
Ge|[schneide, n -s - 1. pl tf (ideligt) skärande.
2. se Schneise. 3. kök. lungmos. -schneite|,
n -s tf 1. trüdg. beskär[n]ing, klippning,
kvistning. 2. avhuggna grenar, avfall (vid
beskärning).
ge|[schneppt, a. mer Spitzbogen ark.karnisbåge.
-schniegelt, a. m und gebügelt putsad och fin,
fin som en kammarduksnål. -schnippig, a
dial., se schnippisch. -schnitten, se
schneiden.
Geschnitz, n -es 0, -e, n -s O 1. snidande,
skärning (i trä). 2. snideri. -el, n -söl.
täljande, snidande, spåntning. 2. avklipp,
avfall, spån.
geschnoben, Se schnauben.
Geschnörkel [æ], n-s - 1. prydande med
snirklar el. sirater, utsirande. 2. snirklar,
utsirningar, slängar, krumelurer. g~t, a
snirklad, utsirad.
Geschnorr, n -[e]s 0, -e, n -s O F judetysk., se
Bettelei.
Geschnüffel, n -s O F vädrande, nosande,
snokande, snusande, snö[r]vlingar.
Geschnurr, n -[e]s tf, -e, n -s tf 1. surrande
snurrande, surrningar. 2. ibi., se Geschnorr[e).
geschoben, gescholten, se schieben, schelten.
1. Geschöpf, n -[e]s -e (skapad) varelse,
väsen, kreatur, bildl. är. foster, f v der
Einbildungskraft inbillningsfoster; die meisten
Offiziere waren seine me de flesta
officerarna voro hans kreatur el. verktyg;
dummes m dumsnut; das ist ein jämmerliches m
det där är (var) en eländig stackare; das
kleine m det lilla livet, kräket; verlassene
me hemlösa stackare.
2. Geschöpf, n -[e]s 0, -e, n -s O (ideligt)
ösande.
geschöpft, a bot. o. zool. försedd med tofs el.
kam.
geschoren, se scheren. G~e(r), m adj. böjn
föråidr. man med tonsur, munk.
Ge|schoß [o], -schosses -schösse I. n 1. projektil,
kula, skott, pil, kastspjut. Der Sonne
glühende Geschosse Midi, solens glödande
strålar; Geschosse des Blitzes ljungeldar,
åsk-blixtar. 2. bot. skott, mellanled, stjälkstycke,
internodium. 3. våning, t. ex. ein Haus von
vier Geschossen. II. m föråidr. skatt, avgift,
-abweichung, f -en ⚔ en projektils
awikning ur vertikalplanet, avdrift. -art [a:],
f -en projektilslag. -aufschlag, m -[e]s -e†
projektils nedslag, -bahn, f -en ⚔
projektil-, kul|bana. -boden, m -s -[†] ⚔
projektilbotten, -drehbank, f -e† ⚙
granatsvarv. -durchmesser, m -s -
projektilkaliber. -fabrik, f -en ⚔
ammunitionsfabrik. -fach, n -[e]s -er† ⚔ projektilfack.
-fang, m -[e]s -e† ⚔ skottvall. -form, f -en ⚔
projektil-, kul|form. -garbe, f -n ⚔ kul-
kärve. -geschwindigkeit, f -en projektils
hastighet, -hülle, f -n ⚔ projektilhylsa.
-geschossig, a \ sms. vånings-, t. ex. dreim.
Geschoß‖kasten, m -s - ⚔ ammunitionslåda.
-körper, m -s - ⚔ projektilkropp, -leiste, f -n
⚔ gördellist. -mantel, m -s -† ⚔
projektilmantel. -räum, m -[e]s -e† ⚔
ammunitions|-rum, -magasin. -Spiegel, m -s - ⚔
kulspe-gel. -transporteur [-a:r], m -s -e ⚔
projektiltransportör. -wandung, f -en ⚔
projektilvägg. -Wechsel [ks], m -s - ombyte av
projektilslag. -weite, f -n skott|vidd, -håll.
Wirkung, f -en skottverkan. -Zünder, m -s
-X brandrör.
Geschräge, n -s - inhägnad, spjälstaket.
Geschraube, n -s - 1. skruvande, skruvning.
2. bildl. gnabb, gäckeri, begabberi.
geschraubt, se schrauben. G^heit, f O
skruvat el. konstlat sätt, förkonstling,
tillgjordhet.
Geschrei, n -[e]s -e 1. skrik, skri, t. ex. ein
m ausstoßen, erheben, in lautes m
ausbrechen. m des Esels åsneskri; des
Hahnes hanegäll; ~ der Krähe kraxande; m
nach Rache m. m. rop på hämnd m. m. 2.
väsen, larm, bull sr, bråk. Viel m und
wenig Wolle, viel m um nichts ordspr. mycket
väsen för ingenting, mycket av munnen
och litet av ullen. 3. se Gerede. Mit e-m
ins m kommen bli komprometterad för ngns
skull. 4. förr jur. urtima sammanträde.
Geschreiblle, n -s O 1. (mycket) skrivande,
skriveri. 2. se fötj. -[e]s, n oböji. dial., -sel
[raip], n -s O skribleri, fuskverk, usel skrift
klotter. Armseliges m F usel smörja.
geschrieben, geschrien, se schreiben, schreien.
Geschrill, n -[e]s tf, -e, n -s O gälla, skärande
ljud, gällt skri, gäll(a) vissling(ar).
geschritten, geschroben, se schreiten,
schrauben.
Geschrobenheit, se Geschraubtheit.
Geschröt, n -[e]s -e vet. o. jakt. testikel[pung].
geschubt, a dial. fortskaffad, befordrad.
Geschüh, n -[e]s -e [_fy:a] -e, h -s tf ᚼ 1.
fotbeklädnad, skor. 2. hornbetäckning å klor
o. klövar.
geschunden, se schinden.
geschuppt, a bot. o. rooi. fjällig, herald, försedd
med fjäll, jfr schuppen.
Geschur, Geschür, n -[e]s tf, se Gekrätz.
Geschütt, n -[e]s tf, se föij. -e, n -s tf 1.
(ideligt) ösande, hällande, hällregn. 2. gruvt.
varphögar, -el, n -s tf (oupphörligt)
skakande, skakning(ar).
Geschütz, n -es -e ⚔ 1. kollektivt artilleri, t. ex.
das grobe, leichte das m aufpflanzen,
spielen lassen, bildl. das grobe m dicker
Lügen. 2. kanon, [artilleri]pjäs, fältstycke,
t. ex. ein m entladen, laden, vernageln. Ab"
geprotztes, gezogenes, glattes m avbröstad,
räfflad, slätborrad kanon. 3. förr kastma-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
