Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pfründler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
präst|boställe. 2. [from] stiftelse,
ålderdomshem. -ler, -ner, m -s - 1. prebendarie,
innehavare av prebende. 2. pensionär i [from]
stiftelse, -ner|anstalt, f -c», -nerei, f -era, se
-haus 2. -nerin, f -nen, se -ner 2.
pft, interj, se ft.
pfuchz|en, -[es]« -te ge-t intr [h], se fauchen.
Pfuhl m -[e]s -e (dim. Pfühlchen) 1. större djup
pöl, gol; bildl. dy[pöl], t. ex. im. fee des Lasters
versinken. Der feurige fe bibl. eldsjön; der
höllische fe avgrunden. 2. lantbr., »e Jauche 1.
3. geoi. slags jättegryta.
Pfühl m (n) -[e]s -e (dim. -chen) 1. i högre stil
hyende; [vilo-, lång]kndde, huvud|kudde,
-gärd, dyna, pöl. 2. vilojläger, -bädd. 3. ark.
torus, vulst.
pfuhl|en, -te ge-t I. intr [h] lukta dy, ha dylukt.
II. tr vinodi. tillstampa jorden kring vinstock.
pfühl|en, -te ge-t tr lägga på en vilobädd.
Weich ge-t poet. vilande på ett mjukt läger.
Pfuh‖lfisch, m tool. Misgurnus (Cobitis) fossilis Stor
grönling, dy|ätare, -lake. -hahnenfuß, m bot.
Ranunculus flammula ält|gräs. -öga. p-icht, a
luktande (smakande) dy; dyig, gyttjig. sein,
se p-en /. -schnepfe, f zool. à) Gallinago media
(major) dubbelbeckasin; b) Limosa lapponica
myr-spov.
pfui [pfui], interj uttr. ovilja, äckel fy, tvi [vale],
usch, t. ex. welch ein iciderlicher Geruch!
fe rufen. fe dir, ~ über dich! fy dej! tvi
dej I fe, schäme dich! fy skäms! fy skam på
(med) dej! ~ der Schande! fy [för] katten!
~ Teufel {Deibel]! P fy fan (sjutton)! fy för
tusan! n -s -s fy, t. ex. ein kräftiges fe.
-|en, -te ge-t tr ropa fy åt (över) ngn. P^ruf,
m -[e]s -e fy-rop.
Pfülbe, f -n dial. 1. se Pfühl 1. 2. lantbr., se
Pflug pfülbe.
Pfulme, f -n dial., se Pfühl 1.
Pfund, n -[e]s -e o. SS. niåt:sord - (dim.
Pfünd\-chen, ’lein) 1. (förk. Pfd., <tb) ung. skålpund,
halvkilo, t. ex. 5 fe Zucker, Lichte, vier aufs
re. Zehn fe schwer vägande tio skålpund, av
tio skålpunds vikt. 2. skålpund[svikt], t. ex.
die fee eichen lassen. 3. Cl) gammalt mynt, i sht
bibl. o. bildl. pund, t. ex. er war ihm
zehntausend re schuldig, sein fe vergraben. Das
Gleichnis mit den *een bibl. liknelsen om
punden; sein re nutzen, mit seinem fe wuchern
bildl. väl förvalta sitt pund; b) modernt eng.
mynt [Sterling] (förk. Pfd. St., £, f) pund
[sterling]. 4. förr 240 stycken, -apfel, m -s -f
ftppiesort ramb|ure, -our[g]. -härme,./*, se -hefe.
-birne, f -n stort päron, -butter, f smör som
säljes i uppvägda skålpunds-, halvkilo|paket. p^|en,
-e*e ge-et I. intr [h] 1. Das Erz -et malmen
lämnar ett skålpund metall på var centner.
2. Der Ochs wird brav ~ oxen kommer att
ge många skålpund kött vid slaktning. II.
tr väga upp skålpunds-, halvkilo|vis, t. ex.
Butter fe.
Pfünder m -s » ngt som väger ett skålpund.
-pfünder, i sms. 1. skålpunds-, t. ex. Zweife två*
skålpundsfisk. 2. ⚔ art. förr -punding, t. ex.
Sechste, 6-fe.
Pfund|[fuß, m -es O mek. skålpundfot. -gewicht,
n -[e]s -e skålpundsvikt. -hafer, se
{gemeiner) Hafer, -haus, n -es -er† dial. tullstuga,
-hefe, f -n pressjäst.
pfündig, a 1. skålpunds-, som väger ett
skålpund, t. ex. feer Hecht. 2. tung, viktig, bildl.
klumpig.
-pfiindig, a i sms. 1. -skålpunds-, t. ex. sechstes
Brot. 2. art. förr -pundig, t. ex. sechstes
{ßrees) Geschütz. 3.0 Anderthalbrees Silbererz
silvermalm som ger ett och ett halvt ^b
silver per centner; drei^es Zinn tenn som
håller 3 ⚓ bly per centner.
Pfundl|kartoffel, f -n stor potatis, -leder, n ⚙
tjockt läder, sulläder.
Pfündlein, n -s -, se Pfund.
Pfundnase, f -», se Burgundernase.
-pfiindner, se ’"pfünder 2. ss. uppslagsord.
Pfundl|note, f -n pundsedel banksedel pi ⚓ i. -rose,
se Pfingstrose, -ruß, m -es -e ⚙ kimrök.
-sohle, f -en tjock sula. -sporen, pl stora och
tunga sporrar, -stein, m -[e]s -e stenvikt om
ett skålpund, i aiim., se -gewicht, -stück, n -[e]s
-e 1. se -stein. 2. se Pfund 3. p-weise, adv
skålpund|tals, -s|vis, halvkilovis. -zwirn, m
-[e]s -e ⚙ grov oblekt tråd.
Pfunze[l], f, se Funze.
Pfusch m -es -e, se -er 2. -arbeit, f -en
fusk|-arbete, -verk, ma[s]chverk, klåperi. kludd.
-arzt, m -es -e†, -doktor, m -s -en
kvacksalvare, charlatan; jfr Kurpfuscher. p~|en, -[e]s£
-te ge-t I. intr [h] 1. eg. driva ett hantverk
utan tillstånd (utanför skrået), arbeta i smyg,
t. ex. hinter dem Rücken des Meisters fe; i friare
bet. fuska, klåpa, t. ex. in die (el. den)
Naturwissenschaften fe; slarva. An e-r (dat.) Sache
<e fuska el. klåpa med ngt; e-m ins
Handwerk re fuska i ngns yrke, friare lägga sig i
ngns görande och låtande; in Malerei fe F
kludda med målning. 2. kort. fuska, spela
falskt. 3. lantbr. plöja upp en stubbåker. II.
tr fuska (klåpa) ihop. -en, n -s fusk|ande,
-eri, klåp|ande, -eri, förr bönhaseri. -er, m
-s - i. eg. hantverkare utanför skrået, %
bön-has; i friare bet. fuskare, klåpare, stympare,
mäiarkludd[er]. Ein ~ von Arzt en klåpare
till läkare, jfr -arzt. 2. fel, missgrepp. 3. se
-er[hahn. -er|arbeit, se -arbeit. p^erartig, se
preerhaft. -erei, f -en 1. se -en. 2. se -arbeit.
3. se -erhaftigkeit. p~erhaft, a fuskar-,
klå-par-, stympar|aktig. ~ arbeiten arbeta som
en klåpare (stympare); etw. re machen fuska
med ngt, göra ngt på fusk. -erhaftigkeit, f
fuskar-, klåpar-, stympar|aktighet. -er|hahn,
m -[e]s -e† en som fuskar vid kortspel,
falskspelare. -erin, f -nen, se -er 1. p~er|n, [-pfu-sch[e]re-] {+pfu-
sch[e]re+} -te ge-t intr [h] F, se p<een. -händ-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
