Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wirklich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wirklich
wissen
wirklich a verklig, faktisk, reell; adv.
äv. verkligen; ja, ja, det är sant
(jag lovar)!; na, ich muß ~ sagen! det
må jag säga!; ~ und wahrhaftig faktiskt
Wirklichkeit -en f verklighet, realitet;
in ~ i verkligheten (realiteten), i själva
verket Wirklichkeitsform -en f
indi-kativ wirklichkeitsnah [e] a
verklighets | betonad, -trogen, realistisk
wirksam a verksam, effektiv, aktiv
Wirksamkeit Of 1 verksamhet 2 verkan,
kraft Wirkstoffe pl fysiol, accessoriska
näringsämnen, vitaminer; hormoner
Wirkung -en f verkan, effekt, resultat;
seine — tun, zur — kommen göra (ha)
verkan; kleine Ursachen, große —en små
orsaker, stora verkningar
Wirkungsart -en f verkningssätt, sätt att verka
Wirkungsbereich -[e]s -e m
(^verksamhetsområde; verkningsområde
Wirkungskraft O f verknings I förmåga,
-kraft Wirkungskreis -es -e m
verkningskrets wirkungslos a utan verkan
(resultat), ibl. ineffektiv wirkungsvoll
a verknings-, effekt]full, ibl. verksam
Wirkwaren pl trikåvaror
wirr a 1 virrig, oredig, kaotisk;
omtumlad 2 trasslig, tovig, rufsig Wirren pl
virrvarr, kaos, kaotiska förhållanden;
die ~ der Nachkriegszeit virrvarret
(osv.) efter kriget Wirrheit O f
kaotiskt tillstånd, virrighet Wirrkopf
-[e]s -e† m 1 ein — sein ung. vara planlös
(virrig) i sitt tänkande 2 rufsigt huvud
Wirrnis -se f Wirrsal -[e]s -e n oreda,
förveckling Wirrwarr -s O m
virrvarr, gytter, villervalla, kaos
Wirsing -s O m savoj-, virsing|kål
Wirt -[e]s -em 1 värd i olika bet.; den
— spielen ( F machen) vara värd; besser
den Magen verrenkt, als dem ~ was
geschenkt hellre spräcka tarmen än
gynna krögaren 2 hushållare, ekonom
Wirtin -nen f värdinna i olika bet.
wirtlich a 1 hushållsaktig 2 gäst|fri,
-vänlig
Wirtschaft -en f 1 hushåll; e-m die ~
führen sköta hushållet åt (hushålla för)
ngn; e-e eigene ~ gründen bilda eget
hushåll, sätta bo 2 näringsliv, ekonomi
3 hushållning, förvaltning, skötsel; ibl.
rörelse; schlechte ~ misshushållning
4 [enklare] restaurang, matservering,
ibl. krog 5 lantbruk .6 F oordning,
oreda; reine — machen göra rent hus
(en grundlig uppredning); e-e schöne
(tolle) F just en snygg ordning
(snygga förhållanden)!; e-e schöne —
anrichten äv. ställa till trassel
(tråkigheter) wirtschaften -ete, gewirtschaftet
I Ur (h) 1 hushålla, äv. ekonomisera;
styra och ställa, vara sysselsatt; schlecht
— misshushålla 2 husera, rumstera, fara
[vilt] fram II tr rfl, etw. (sich) zugrunde
~ ruinera ngt (sig) Wirtschafter -s - m
1 hushållare, ekonom 2 förvaltare,
inspektor Wirtschafterin -nen f
hushållerska; e-e gute ~ sein vara skicklig
i att hushålla Wirtschaftler -s - m
I nationalekonom 2 [ledande]
industriman wirtschaftlich a 1 hushålls-, som
rör hushållet 2 ekonomisk: a)
hushållsaktig b) beträffande näringslivet, ibl.
nationalekonomisk; adv. äv. i
ekonomiskt avseende Wirtschaftlichkeit
0/1 hushållsaktighet 2 bärighet,
lönsamhet
Wirtschaftsabkommen -s - n
handelsavtal -gebäude -s - n
ekonomibyggnad -geld -[e]s -er n
hushållspengar -geographie O f ekonomisk
geografi -jahr -[e]s -e n budget-,
räkenskaps|år -krieg -[e]s -e m
handelskrig -kr i se -n f kris inom
näringslivet -leben -s O n näringsliv -mann
-[e]s Wirtschaftsleute m industriman
-politik 0/1 handelspolitik 2
ekonomisk politik -prüfer -s - m auktoriserad
revisor -Wissenschaft -en f
nationalekonomi
Wirts|haus -es -er† n värdshus -leute
pl värdfolk -stube -n f krog [lokal]
Wisch -es -e m visk; sudd, trasa, lapp;
papperslapp wischen sv I tr 1 torka
[av], sudda; sich dat. den Mund ~
torka sig om munnen 2 konst, stompera
II itr (s) slinka, smyga sig, krypa
Wischer -s - m 1 konst, stomp 2 viskare
3 vindrutetorkare 4 F skrapa
tillrättavisning Wischlappen -s - m [disk]trasa
Wischtuch -[e]s -erf n damm|handduk,
-trasa Wischwasch -es O m dial.
smörja, gallimatias, sladder
Wi’sent -[e]s -e m visent, [europeisk]
bisonoxe
Wismut -[e]s O n vismut
wispern sv. itr (h) viska, susa
Wißbegier[de] O f vetgirighet
wißbegierig a vetgirig
wissen wußte, wüßte, gewußt, weiß, weißt
weiß tr veta; förstå, kunna; etw. — veta
[om’] (känna till, ha reda på, ha hört)
ngt; e-n in Gefahr ~ veta ngn vara (att
ngn är) i fara; den Teufel weiß ich! jag
vet så fan heller!; ich weiß es nicht mehr
äv. jag har glömt det; nicht, daß ich
wüßte inte såvitt (inte som el. vad) jag
vet; weißt du noch? minns du?, kommer
du ihåg?; ich weiß schon a) [ja,] jag
vet det b) jag vet (ibl. förstår); weiß
Gott sannerligen, det vete Gud; weiß
Gott, wie Gud vet hur; sie erzählte dies
und, was weiß ich, noch alles hon
berättade både det och jag vet inte vad
[allt]; als ob es, wer weiß was, gekostet
hätte som om det hade kostat vad el.
828,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
