Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Då lyfter hon vingen förtjusad och glad,
Och får uti munnen olivträdets blad,
Som midt ibland vågor,
I morgonens lågor,
Den snöhvita neckros ses simma helt klar;
Så bländande, ljuf till sin herre hon far.
Och mästarn tog qvisten utur hennes mund ,
Och satte den midt uti himmelens rund,
Till tecken att striden
Var slutad, och friden,
Den himmelska friden all jorden omknöt,
Och kärlekens kedja det hela omslöt.
Och qvisten uppväxte med susande blan,
Och bredde sig ut öfver stjernornas ban,
Och hyllande jorden
Af trädet är vorden
Beskuggad, och dufvan högst i dess gren
Sig satte, omstrålad af kärlekens sken.
Och dufvan än sitter der snöhvit och skön,
Och trädet än blommar, hvar gren är så grön.
Af mästarn bestråladt,
Och glittrande måladt
Af himmelens haf. Ännu måne, än sol
Kring trädet hvälfver sin klingande pol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
