- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Andra delen. Lyriska dikter m.m. /
313

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<313

Paoli na ter på tina »tor, huru d* blänka «f molndaggen.
Stumma tigga vännerne vid hvarannan» bröst. 8 e h e 11 i n g står med
tårar i ögonen och tänker på, huru det Svenska hjertat slår mot ett
Svenskt, och hvilka himmelska drömmar omsväfva en, när man
etter en lång färd återser sia hembygds första svan.

Hedborn berttttai derefter sin förlosSBing ur skolfingelset och omttmnar
ännu en gång Amadeus. Glasen fyllas ned champagne ocb alle
dricka återseendets skål.

Paulina står tankfull, med blicken fastad åt Svenska skären, der alU
försvinner i ett blått fjerran, och skickar tysta helsningar till det
älske-liga Sverige, med hvarje moln, som vandrar ditåt, oeh beder för den
unge skaldens väl. Så.framstörtar hon, ocb faller Atterbom om
halsen, och talar med en qväfd röst:

Ack, i dag skall du då öfvergifva oss, —• och det för
alltid! Aldrig mer få vi se dig och höra dig tala om deu
sköna, underbara Svenska naturen, om din mor och dina
barndomsår . . . Detta ordet aldrig, aldrig, har någon ting så
förfärligt med sig . . . Hvad vi äro barn! . . .
"Skilsmessan, säger det kalla förståndet, ar blott en timmas bortovaro
till middagen, och så stöta alla vänner å nyo tillsamman om
aftonen — allt är glömdt" . . . Den som blott kunde
tänka så!

Ack! i den huldes armar har jag allt, och dock vore
du en så skön länk i den vänskapliga kedjan! Få hjertan
förstå oss fruntimmer; du har läst mitt inre. Mins du den
afton, då vi firade Schellings födelsedag? Det gladde mig
då så innerligen att tänka: der bortom hafvet finnas äfven de
som förstå, hvad kärlek och vänskap betyda. Amadeus!
du far hän; men min suck följer dig, som en snöhvit dufva. . .
Finner du en flicka, gudomlig i hjerta och själ, och sluter
henne i dina armar, — tänk då, att Paulinas ande
omfamnar eder båda och kysser den himmelska flickans parma
och hviskar: "Gör honom lycklig! Ack! skaldens bröst
behöfver ett lugnt och himmelskt hjerta att luta sig till."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/2/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free