Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
D. Jag vill inte veta af något vallhorn. Till skane genast!
Alma.
Och syrsan hon höjde sin gälljudda stämma —
D. Syrsa mig hit och syrsa mig dit, din syrsa! Till
historien och rena fakta, annars sätter jag dig der hvarken
sol eller måne skina! — Du satt i knä på honom . . .
Nå, vidare!
Alma
Hon satt i hans knä, men blott några minuter —
D. Nå, ändtligen komma vi då på rätta harftråden.
Alma.
Hon satt i hans knä, men blott några minuter:
1 svällande bädden af sjöböljor blå
Hon, sjunkande neder, sig ändtligen sluter,
Och guldkronan faller från hufvudet då.
D. Se så, der ha vi nu herrskapet! Jo, jo, sanningen
måste ändå till slut krypa fram. Vidare, vidare!
Alma.
Allt blekare färgades högröda kinden,
Men än, förrn dess eldblick i vågorna dog,
Vid flägt af den susande, krusande vinden,
Mot himlen, den mörknande, saligt hon log.
D. Det der var något mystiskt; men viskola nog, vid
justeringen, reda den intrasslade härfvan. Nå, än sen då?
Alma.
Då steg ner i dalen, med lyran i handen,
En sångare, liflig och munter och glad —
D. Der få vi straxt ett vittne — vidare, vidare!
Dahlgrens Saml. Arbeten. III. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
