Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
"Du ropat mig har — ’
Från kristallernas rum,
Och ur böljornas skum
Jag har lyftat min char, Lj s
Din bön jag förnam,
Din suck till mig fram
I djupet trängt ner —
Nu har du mig ser.
Hvad vill du?"
Sångaren: Älska, älska, älska — — —
D. Håll, håll, håll, håll! nu är det alldeles rasande.
Gestalten. Och hvem vill du då älska?
Sångaren. Alma, Alma, Alma!
D. Håll, håll, håll, för sju tusan! Dukan ju rigtigt spräcka
örhinnan på en menniska.
Och nu öfver vågorna famnen hon sträckte
Mot älskande sångarn, som sjöng hennes namn.
I stjernsalen tindrande ljusen sig släckte:
Säll sjönk han i tjuserskans öppnade famn.
Och salighet vaggar nu vänsällt de båda,
Som blomkalken vaggar sin fjäril i lund,
Och ögon i ögon förtjusta sig skåda,
Och brinnande trycker sig mund emot mund.
Och ej förr än morgonen jagade drömmen
Tillbaka igenom sin elfenbensport,
Och solen ånyo stod blank öfver strömmen
Och blank öfver källan, som sorlade fort,
Och fjäriln begynte kring blommorna ila,
Och dimman ur skuggiga dalarne flytt;
De älskande tvenne, ur slumrande hvila, 1
Till verklighet vaknade åter på nytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
