Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
tunga och spetsig nos. Dock, jag vill taga de fyra
förstnämda under serskildt betraktande.
4:o Charlotte, den äldsta af de besagde fröknarne, blek,
med insjunkna ögon och kinder, långa fingrar, armar som
remmar, utan barm, tänder och röst, har redan i tio år stått
på den öfverblifna kartan. Njuter] pension från det Adeliga
Jungfru-stiftet i Vadstena; deraf hennes rättmätiga anspråk på
eftermiddags-kaffe, liksom hennes syster:
2:o Fredrique, sju och tjugu år, liten och knubbig,
svart-hårad och inmundt; jag har aldrig sett någon så mycket likna
en Öländning som denna. Hon hade äfven samma kynne, — var
envis och istadig.
3:o Ingrid, husets ögnasten, 4 3 år, ljuslagd, dum och
sned i höften; talade, hvad man säger, mycket kringt: halfva
meningen utstötte hon, och den andra hälften sväljde hon
alltid ned. Täljde merendels en bit af venstra pekfingret, när
hon skulle skära bönor, syntes stå i mycken förtrolighet med
kammarjungfrun och kökspigan; men var, utom köket och
pigkammaren, ganska fåordig.
4:o Guvernanten, några och tjugu år, mycket söt och
sentimental. Det fordna Kalypsonska försmäktandet något
försvunnet, blott en och annan glöd under askan, munnen en
kruka af sirap, näsan ett kruthorn, ögonen ett par
muskötkulor, tungan en ugnsspade, hvarpå alltid vörtbröd af ljufliga
ord in- och utskötos. Föröfrigt icke utan barm och smånätta
fötter. — Discipeln syntes ej till.
Min förmyndare anmodades att stadna qvar öfver natten
och inqvarterades hos mig. Patron följde oss upp, och satt
länge och språkade förnämligast med mig, om sin kära son,
med här och der inflätade vinkar, att, hvad Latinet
beträffade, så, oaktadt hennes nåds önskan, kunde jag dock våga
på att förfriska honom med grammatikan. Till katechesen syntes
han deremot vara en afsvuren fiende. En lämplig moral vore
bättre, kroppslig aga borde undvikas; man behöfde derföre
icke visa sig flat. Han gick, och min förmyndare fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
