Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r96
synade, man vande sig omkring. Måne! lys opp! hang ej der
i molnet, som en gammal nedsotad lykta i en grand, och låt
skymma dig sjelf! Ut med dig på det allmënna himlatorget!
Du Br lydig. Jag skall för omaket vid tillfälle ihågkomma dig
med en psalm.
"Sköna gracer, ni måste med edra band dubba oss! Vi
måste se hur de passa," sade Bernhard. — De tacka
fröknar-ne stodo der i en rad, och framför hvar och en knäföll en
riddare i sin rustning. Med darrande händer påsatte man
banden. Dione ett himmelsblått på Axel; Elise ett
purpurröd! på Bernhard; och Felicie ett grönt på Carl, — och i
samma ögnablick, obegripliga, outgrundliga dragningskraft!
hade deras själar smultit tillsamman. Ett ack! och så en paus,
åter ett ack! och en paus, en försmäktande blick, en
handtryckning, och åter en lågande, flammande blick, och de slöto
sig mot hvarandras bröst; munn blixtrade mol munn, tårar
blandades med tårar; den tredubbla föreningen var knuten;
kärlek, evighet, se der hufvudthemat. — — Ännu några
minuter, sakta, som liljorna, böjda af en vestanvind, reste sig
de sköna åter upp; månen sken full och klar genom fönstren,
än en kyss, och de ilade upp för gångarne, försvunno mellan
träden, och, liksom vaknade ur en ljuf dröm, suckade alla
tre älskarne hvar för sig: "o! hvad jag är lycklig!"
Läsaren kan aldrig föreställa sig, hvad denna beskrifning
kostat mig arbete. Jag har visst genomläst mer än tjugu
band romaner för att få ett rigtigt åskådligt begrepp om, hur
en kärleksförklaring bör skrifvas; jag vill ej omtala, huru jag
i nära tre veckor sökt göra mig underkunnig derom, hos de
vackra Stockholmska damerna. Ingen visste det. Det var ju
besynnerligt, och andå ser jag af tidningarne, att de nästan
dagligen hålla bröllop. Jag fruktar, jag vill ej säga, att
någon elakhet, men ett förbehållsamt lynne varit med i spelet.
Ty se! jag kunde missbruka hemligheten. Emellertid ar jag
glad, att jag öfverstått våndan. Nu går allt af sig sjelft.7
Tacka Gud, om de älskande ej vilja hafva bröllop i morgon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
