Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r897
det vill saga på sjelfva högtids- och födelsedagen. Men det
får nu alldeles icke ske. Jag förbjuder lysningen, och
läsaren går i borgen för mig Tör all skadeersättning. Jag
börjat-nästan ångra, att det Hr gjordt. Kunde ej ktlrleksförklaringen
uppskjutits till fredagen, sjelfva Frejas dag, en dag, på
hvilken, åtminstone vanligtvis, alla lysningar till ett trofast och lyckligt
ökta förbund uttagas? Men jag pratar bort både tid och
papper. Endast dessa onödiga rader kosta lasaren kanske en
bankoskilling.
Välan, jag hastar till morgondagen! Snart skola
dekorationerna vara i ordning. Officerarne hafva ej sofvit en blund
hela natten, blott himlat sig. Uppassaren släpar, som en
myra, fram stockar och bjelkar och stänger till fyrverkeriet, lyktor
rengöras att hänga i traden, månen lörstHndigas, att ej lysa
för starkt thorsdagsqvallen, munnstycken på trumpeterna
af-och påskrufvas; pigorna undra, ryttmästaren snarkar, och den
vackra frun! ack! att en stygg mygga i detta ögnablick satt
sig att sticka på hennes hvita hals, grymmare ar i sanning detta
djur än sjelfva tigern och hyenan!
Hvar och en vet, att mellan thorsdags morgonen kl.
sex och samma dags förmiddag kl. elfva ar det jemna fem
timmar; men det torde icke alla känna, att man på denna
korta tidsrymd kan afskicka och undfå öfver ett halftjog bref,
utan att behöfva, om man så vill, påkosta en vitten i
postporto, och derjemte ha det nöjet, att då och då se en skymt
af korrespondenten. Detta låter något telegrafiskt. Medgifves;
men jag skall förklara mig något närmare.
Ljufvare och angenämare, jag sätter min egen Freja i
pant derpå, har väl ingen förmiddag förflutit än denne.
Knappast hade den första lärkan, öster om Edén, det vill saga
fröknarnes kammare, anslagit sina toner, förrän ögonlocken
(e-huru under dem ingen egentlig sömn kommit), på våra unga
herrar allt mer och mer uppdrogos, intill dess ett
fullkomligt mornande inträffade. Syrenlöfven ströko taket rent från
de nedfallne lindblommorna, och liljor och kaprifolier stodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>