Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Darrar en tår i din blick, som begråtér
Mandomens kraft, hvilken ej kommer åter?
Eller år strålen en dansande alf
Der in i ögonens ljusblåa hvalf?
*
Krumpit bar tiden till dvärg, blott naturen
Blomstrar ännu i en lefvandefärg,
Lätt pi Zephireruas gullvingar buren
Kring våra dalar och sjöar och berg}
Men inom bröstet klagar en öcken,
Och för vår syn står ett pressande töcken,
Och i vår arm finns ej blod eller märg.
Stor uti ord, men så fattig i handling,
Rymmer den nyfödda kraften sin kos.
Ej mer en ek, men en tynande ros,
Mandomen hastar till stoft och förvandling,
Borgar af tideo ett blodbestänkt guld,
Ämnar dock aldrig betala sin skuld.
”Hvad skrifver Herrn om?” ropade min
patriotiske hedersman.—”Jag skrifver om skul*
der,” svarade jag. — ”Ja, ja, de äro minsann
”ej så lätta att indrifva utan Landshöfding
”och bysättnings-utslag. I Turkiet förlorar
”man lika lätt sina pengar, som sitt hufvud.
”Sverige är och blir ändock det lyckligaste
”land till dag och dato. ödmjuka Tjenare!
”lycklig resa! Vi träffas kanske på återvägen.”
Nejderna kring Svärdsbro äro vackra.
Blickar-man åt sidorna af vägen, si ligga
der, likt obefläckade préstkappor, sluttande
åkrar med en ren svartmylla öfver fälten,
utan bördan af någon sten. Ser man åter
pi ängarna, likna de Probst-froars
beblommade shawlar, hvilka intet Adjunkt-stoft
ännu förmörkat eller neddammat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:00:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dfcsamung/2/0132.html
