Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAFVEN.
1 ’ -* # » , S
I
Fredliga gömma, o! älskade hamn, mot
hvilken ej tiden
Kastar sin väg, Orolig och vild: du hem i
det tysta!
Dig jag besjunger, fastän jag ej vet, om du
länge dig döljer,
Ellei! ock. snart skall unna mig, skygd bland
susande lönnar.
"Allt förgängeligt är pä jorden!" Så talte
Predikarn.
Allt, som gjordes af stoft, till stoft skall
vända tillbaka.
Allt i verlden ju äger sin grift:. den
slocknande solen
Sjunker i böljornas graf, och stjernorna gom?
mas i molnen,
Och af förvissnade blad beredes åt sippan en
dödsbädd.
Menniskan sjelf en vär blott ger, en
sommar: sä nalkas
Hösten, förtorkande lifvets saft med frostiga
vindar.
Allt till sitt mål framilar med hast: hvart
klappande pulsslag
År ju på dödens ur en knapp, som skjuter
fram tidens
Visare än en flyktig sekund, tills loden hä.
nedgått.
Hell dig, efterlängtade graf, du fredliga
boning ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
