Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej sen att taga ett länge efterlängtadt tillfälle i akt, och
ett värdigt motstycke till skändligheten i Bayonne
utfördes häruppe af honom mot svågern Gustaf IV Adolph.
Hade konungens fanatiska envishet tillåtit honom se
någonting med lugn och klarhet, borde han därpå varit
beredd.
Vårt sändebud vid ryska hofvet, exc. Stedingk,
omtalade genast efter slagtningarne i Ost-Preussen hvilken
nedrighet, hvilken glömska af alla politiska grundsatser
det rådde i Petersburgska kabinettet, så att man ej borde
undra på om vinden hastigt vände sig, och man där
komme att göra gemensam sak med Frankrike *och mot
Sverige. Han såg med sorg, att man å andra sidan
skulle vara nödsakad att bekämpa detta orättfärdiga
system med samma vapen, och att det onda som häraf
upp-stode för menskligheten blefve oberäkneligt, så framt ej,
såsom han hoppades (ehuru, efter hvad följden visade,
förgäfves) eländet och alla de olyckor, som däraf härflöte,
kunde tvinga Bonaparte att stanna och visa honom det
galna *) i hans ärelystnad och eröfringsplaner. Men hans
konung ville ej följa denna vink, att behandla politiska
saker politiskt, ville ej lyssna till hvad denne, den
trognaste riddare för Bourbonernas sak, på det varmaste
besvor honom i tid att göra: erkänna Napoleon som
kejsare, (hvilket hela verlden, ja hans häftigaste motståndare,
vår bundsförvandt, England redan gjort) böja sig såsom
den svagare, för stormen, för att när rätta stunden komme
resa sig med oförsvagad magt.
Ty Gubtaf Adolph, som följt utvecklingen af
franska spelet (likväl utan förmåga och klokhet att styra eller
begagna detsamma till fördel) samt på nära håll blifvit
djupt skakad af Napoleons tilltag när hertigen af Enghien
bortfördes, — hatade det gemena intill döden, och så, som
möjligtvis endast en enskildt man får hata det. På sitt
svärmiska vis (man erinre sig hans tro om Anti-Christ
och hvita hästen) lämpade han på sin inskränkta tidpunkt
*) Klokare fransoser benämna det för de sina mera
välljudande, mindre stötande: Vmpossible (det omöjliga).
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
