- Project Runeberg -  Sagor och äventyr berättade på svenska landsmål /
18

(1935) [MARC] Author: Gabriel Djurklou With: Bo Vilson - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Lasse, min dräng

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

Sagor och äventyr

ja fälie slippa te si dä dära slóttä, tyckte han. Men va’cke
dä hunnår74 — dä stog där alldelest precist78 sóm fórra dan,
å sola sken så rart på takä, å flöjlar di blänkte i ögera på’n.

Nu vart han sinnter76 å skrek på alla sina herrar. Di
in fortare än vanlitt. Hóvherrår di bócka å di skrapa å
krissherrår di skyllra å di stampa.

”Sir ni slóttä dännasse77?” skrek kungen.

Di sträckte på halsar å koxa å stura78.

Jo nock såg di dä allti.

”Ha jag inte befallt er te riva ner slóttä å hänga ópp
byggämästårn?” sa han.

Jo dä kunne di inte neka för, men nu steg själva
översten fram å gjole beske’ um hur dä ha gått te, å hur
illa myckä78 krissfólk härtingen hadde, å hur obegriplitt rart
dä va på slóttä. Så talte han um va härtingen ha sajd, å
va han ba hälsa kungen å tóckä där.

Kungen ble rent kónsti’er i huvé80 å måtte ställa kronå
på bolä å klå sej i skall’n. Dä här va han inte go för å
begripa — så kung han va, för han kunne mest gi sej
självaste den på att alltihopa ha vurta’ te81 på e endaste
natt; å va’nte dendäre härtingen den fule själv, nock måtte
han kunna trólla licka.

Mä han så sått där å grunna82 kóm prinsessa in.

”Gussmórä far”, sa ho. ”Vet ni ja ha hatt en tócken
kónsti’er å innelitt rar dröm i natt”, sa ho.

”Va ha du då drömt, tösa mi”, sa kungen.

”Jo, ja drömde att ja va på dädära nya slóttä å
dännasse va dä en härting så grann å så rar, så allri ha
ja kunna tänkt mej hansas like; så nu vill ja gifta mej, far!”
sa ho.

74 Men var det icke hundarna — 75 precis — 76 ond — 77 där

borta — 78 spände upp ögonen — 79 ofantligt mycket — 80 förvirrad

— 81 uppkommet — 82 begrunda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 03:34:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgsagor2/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free