- Project Runeberg -  Sagor och äventyr berättade på svenska landsmål /
80

(1935) [MARC] Author: Gabriel Djurklou With: Bo Vilson - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Den listige drängen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

Sagor och äventyr

ho häller. Ho söp honom te, å smallra å prata å gjole sej
fin på alla de vis. Men mäa låg drängen unner sóffälókä
å tugga på sänghalmen, titta i tittähólä å lydde.

Når nu arstugen ha löckta68 frukusten, va han så stinner
så han måtte lóssa förskinnä. Så tacka han för kalasä å
skulle gi sej åv.

”Nä vänta litä”, sa käringa, ”var hålls du i da?”

”Ja hålls i skogen trasst jämter64 erat hugge”, sa han.

”Ä du hemsamten då?” sa ho.

Ja han va så, sa han, för drängen va åt kvarna.

”Um du då blickar68 i träna å lätter66 kvistår ligga på
gångvägen, så ska ja kómma te dej mä middar”, sa ho.

”Tackar!” sa arstugen, å så geck han ut gynum
farstu-döra å käringa in i kökä.

Nu feck drängen brått må tro. Han ópp ur sóffå å
smet sej ätter óppåt skogen.

Ja arstugen gjole han, sóm käringa ba honom, men allt
mä han kvista, plócka drängen ópp kvistår, å så blicka’ han
ópp ny väg te deras hygge.

Nu hadde han gjort dä bra, tyckte han.

Mäa hölls husbonn i skogen, högg å mordera67 å svor
bara illa över drängen för han allri kóm tebakars. Så
dummer ja va! Va skulle ja mä en tócken latrygg, tänkte
han. Skróppa å skräva, dä kan han, men inte ä han så
kringer i vänningår68 sóm han ä i käften, dä sir ja nock;
å når han ä tócken fórrsta dan, hur ska han då bli på
sista byté.

Men så kóm drängen. Han hadde vurta villar6® i skogen
å måtta krängt70 tröjå tre gånger inna han kóm rätt, sa han.

63 slutat — 64 tätt invid — 66 hugger märken — 66 låter —

67 gick på med iver, i vredesmod —r 68 kvick i vändningarna —

69 förvillad — 70 vända ut och in.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 03:34:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgsagor2/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free