Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Sante Pär å käringár
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sante Pär å käringàr
97
han, ”men dä ja kan gi8, dä gir ja; å dä fórsta ni gör i da,
dä ska ni få hållas mä hela da’n”, sa han.
Gummå kunn’ inte begripa va han mente mä dä någä;
men så snart han gått tog ho te alna, för ho hadd’ en väv,
sóm ho hadde klifft* ner um kväll’n, å hur långer han va,
dä ville ho veta. Ho te å mäta å räkna, å kóm bå te sjötti,
åtteti, nitteti å hunnra; men dä va den kónstiaste väv ho
ndnnsinn ha sitt, för diss mer ho mätte diss länger blev han.
Hela stugå vart full, så ho feck gi sej ut i farstå5, men
väven tog inte slut för dä någä. Farstå ble full ho óg, så
ho måtte gi sej ut på täppå. Ho mätte å ho mätte, å fast
3 ge — * klippt — 5 förstugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
