Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Värmlandsmål - Harrkärs-Pär å Tras-Jans-pójken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harrkärs~Pär å Tras-Jans-pójken
171
vill’ bli mågen hans te sist. Dä vart-an illsvien63 fór å
bynnf64 å grónn’65 på, hólls han skóll bli utå mä-n.
Nu va dä så vóf66 att Harrkärs-Pär hadd’ e söster,
sóm bodd’ långt nol óm fjälla, vesta fór sjöen å sönna óm
den stor’ fórsen. Så sa’-nt åt pójken en da, att han skóll.
gå te-a mä ett bräv67, å dä bräv’ skóll-an akt’ väl fór dä va
ett vektett bräv du dä, sa-an. Men hó dä stogg i bräv’, dä
sa-an inf, fór han hadd’ skrev att ho skóll’ frakf pójken
ut på broa över den stor’ fórsen å bótt68 ner’n i alva.
Pójken ga sej i väg dä forterst han kónn’, å nä dä le
te kväf va’n mett på skoggen å vesst int hór han skóll få
lån’ hus te natta. Men så mött’ han e gammel finnkäring,
ja dä va allt den samm’ käringa, sóm hadd’ bór’69 hómmen
te presten å va gullmora70 hans; men dä vesst, inf pójken.
”Hórt ska du gå”, frågd’ ho.
”Ja ska te Harrkärs-Pärs söster, sóm bor nol óm fjälla,
västa fór sjöen å sönna óm den stor’ fórsen mä ett bräv”,
sa-an, ”å kär’ ne var bra å lån’ mä hus te natta”, sa-an.
Ja ho bodd’ tätt ve, sa käringa, å så fäck han bli mä’-a
hem, men dä fórst han ha sómn’71, tog ho bräv’ å la i väj
te en skolmäster, sóm hölls ból på finnskoggen. Ho ba’n
läs’-et fór’a, å dä gjofan. ”Hunnstyck’72 kan han den
Harr-kärs-Per”, sa käringa, ”men sjål73 tör han inf gär’ dóm;
å denn’ gängen ska dä’nt bli nå åv häller”, sa-o. Så ba ho
skolmästern skriv’ ett ann’ bräv, å att ho skóll var snäll ve
pójken å folster74 hómmen sóm ejä75 barn tess
Harrkärs-Pär sjål kóm ätter’n, stogg dä i dä bräv’. Senn skunnf 76
ho så tebakårs, å nä pójken vakten’77 om móran’, så hadd’-an
63 orolig — 64begynte — 65 grunda —i,66vulet, beskaffat —
67 brev — 68 skuffa — 69 burit — 70 gudmor — 71 somnat — 72 skälm-
stycke — 78 själv — 74 fostra — 76 eget — 76 skyndade — 77 vaknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
