Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Värmlandsmål - Hó ska ongen hett’?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Sagor och äventyr
geck ätter den anner, å dä en’ år ätter dä anner, men dä
kóm ingen frijär’ ända.
Så bar dä sd te en sommerkväll, mä góbben sått å
koxt’ ner at väj en å völndes14 ätter frijärär, att en tå
sock-nas frackäst’ å gilläst’ gålguter16 kóm stassenes óppfór lia.
”Mor, mor!” roft’ han. ”No menär-a han kómmer.
Opp mä kórpgluggan’ dinn’!”
Matmora in i stóga å te å glomm’iö.
”Ja sd vesst va dä ja tänkt”, sa-o, ”ä dä int’ Pär i
Sörgåln? Jo Gu ä dä han!”
Ho ut igen fór å styr’ å ställ i kóven17 å kall’ på Greta.
”Pass no på, jäntongen min, no kómmer’n.”
”Hocken menär ne mor?”
”Hå kórs, frijdrn din, vet ja.”
”Äh nä-ä, hó siär ne mor!” Ä Greta ble sd gla sd
ho va soprent ifrå sej kómmen18.
Men no ble dä brått mä te å pönt19 å hams20 sej å lag’
te nd te å pläj21 den rar’ främmatten mä, fór en tocken-en
kónn’-en fóll int’ vänt’ all’ dagär.
Amma22 geck frijdrn — de gisst’ allt rätt fór en töcken
va dä — in i stóga, å hälst’: ”Gu af ta!”
”Gussing’!” sa góbben å ba hómmen sitt’ ner. ”En
kan allt träng’ te å vil’, nä en ha gått óppfór den här
lang-lia23”, sa-an.
Nä, guten va nöbóen24. Han vesst’ int’ óm han kónn’
vär’ vältäjen25, sa-an, å da va dä bäst han stannt26 ve dórra
tess han fått tal’ óm ärn’ sitt, sa-an.
Dä rektitt klack i hjärt’ på góbben. Ett tock’ ärn’
14 längta — 15 gårdsägareson — 16 stirra, nyfiket betrakta —
17 kammaren bredvid stugan — 18 alldeles utom sig — 19 putsa —
20 snygga upp — 21 förpläga, undfägna — 22 emellertid — 23 brant
backe — 24 nödbjuden — 25 välkommen — 28 stannade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
