Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Skam å knallár’n - Pójken å räven - Tuppen å tófshöná - Gubben å gummá, sóm gjole arbetsbyte - Den listige drängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI
Anmärkningar
Skam å knallàfn.
Återfinnes hos Bondeson, L. C., under n:r 59 ”Skam och Kitta
Grå”. Se för övrigt vad här näst ovan anförts.
Pójken å räven.
Denna saga, meddelad av framlidne brukspatronen m. m. G. E.
af Geijerstam, har förut varit tryckt uti skriften Ur Nerikes
folkspråk och folklif.
Tuppen å tófshönå.
Av denna saga, vars muntliga återgivande fordrar en viss
skicklighet att härma hönsens olika läten vid olika tillfällen, hava
uppteckningar erhållits både från Södermanland och Nerike, och då den
innehåller en icke förkastlig lärdom för den kvinnliga ungdomen,
torde den försvara sin plats.
Gubben å gummå, sóm gjole arbetsbyte.
Denna saga är förut meddelad, dels på Nerikesmål uti tidskriften
Förr och Nu för 1878 sid. 31, dels på vanlig svenska, men med
uteslutande av episoden om barnet, uti skriften Ur Nerikes folkspråk
och folklif. Den finnes för övrigt på norska hos Asbjömsen och
Moe under n:r 43 ”Manden, som skulle stelle hjemme”.
Sådan hon här meddelas, är hon en frukt av flera meddelade
uppteckningar efter Nerikes-gummors muntliga föredrag, och tyckes
hava varit en älsklingssaga för det kvinnliga släktet, såsom utvisande
männens oförmåga att reda sig på egen hand.
Den listige drängen.
Ett motstycke till denna saga, vilken, så förändrad hon under
tidernas lopp blivit, dock är av hög ålder, finnes hos Bondeson,
Svenska sagor n:r 11 ”Rike Pär och fattig Pär”, och liknande drag
förekomma även uti Bondesons ”Bonnen, sóm skólle gau te
Bättle-hem”, Halländska sagor n:r 26, samt hos Asbjörnsen och Moe uti
n:r 26 ”Paal Andrestuen”.
Sagans närvarande form grundar sig på flera uppteckningar
däribland synnerligast de av skomakaren Fallqvist i Kils socken
lämnade varit de bestämmande. Hon har förut meddelats i tidskriften
Nu för 1876 sid. 41 och 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
