Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BAR ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BARSMÄSSA, s. bardal.
BARSTU, f. hvardagsrum; kök. Vb.
BARÅN, f. def. bar mark. Då under
vinter- eller vårtid snö saknas på något ställe, heter
ett sådant bart ställe en barå., Fl. (Nyl.).
BAS 1, m. 1) den bäste, ypperste, förnämste i
ett lag eller sällskap. Hl.; 2) förmannen i ett
arbetslag t. ex. hos murare o. d. Sthm. Fn. baztr
el. beztr, bäst, (superl, af godr, adj. god.
Regelbundna positivus finnes i fe. bat, adj. god;
compar. bett, bättre); n. bas, m. mästare,
anförare; d. dial. baes, m. en som i något utmärker
sig bland sina jemnlikar; holl., ns. baas, m. herre,
mästare; ffris. bas, m. id.; fslav. baza, m. id.;
jfr fht. paz, bättre; mht. baz, id.; skr. bhad,
gaudere.
BAS 2, adj. rädd. ”Han ä ikke bas”. Mp.
BAS 3, n, s. basa 2 och 3, bås.
BASA 1, v. a. & n. 1 1) värma, upphetta,
eldtorka, svedja. ”Basa vijer”, vid eld göra vidjor
mjuka. Vm. ”Basa plankor, hör”. Ög. (Gullbergs
h.). ”Basa bräder, plankor”, göra plankor,
bräder mjuka och böjliga genom ånga. Vb.,nk.,hl.
”Basa virke”. Bl. ”Basa hank”, svedja vidjor.
Nk.,fl. (Öb.). ”Basa bann”. Fl. (Nl.). Baså.
Fl. (Ingo i Nyl.). Båsa. Nuckö, Wormsö.
”Ligga i solen å basa sej”. Sm.,hl. ”Solen basar så
varmt”. Sk. Båså, v. n. värma, hetta. ”Sol
båså”. Dl. (Mora). Bäsa, a) id. Dl.; b) lägga varma
omslag af kryddor och smörjelse på en sjuk
kroppsdel. Ög. (Enl. Ihre).
Base, m. 1) liten jerngryta med skaft; 2)
inmurad jernkittel. Ög.; 3) en (vid eld
uppmjukad) granqvist hvarmed gärdesgårdar
sammanfogas. Ög. (Östkind).
Bas-eld, m. eld, hvarvid vidjorna till en
gärdesgård uppvärmas. Kl. (Tjust).
Baska, f. qvinna som verkställer linets
torkning i badstugan. Hl. (Harplinge).
Bas-kista, f. torkinrättning, der något
upphettas, torkas. Hl.
Bas-panna, f. ställe der plankor
upphettas. Bl.
Bas-tunnå, bas-tråmbå, pas-tråmbå, f.
torkställning, särdeles vid skeppsvarf, der plankor
och annat trävirke upphettas. Fl. (Ingo).
Bässjå, f. brasa, eldbrasa. Fl. (Ingo).
Jernbasare, m. jerungn. Sk. (Skanör,
Ingelstads h.).
Sol-base, m. solvärme. Kl. (Em i Stranda
h., Ryssby i N. Möre). Jfr badda 2, baka.
Nht. bähen, v. a. värma; fht. pahan, id.; e.
to bash, torka, värma; d. dial. batte sig,
genomvärma sig vid ugnens eller solens värme.
(Jfr Mlb, D. L. s. 31); skr. bhâ, att lysa,
skina.
Bas, n. 1) slag, stryk, rapp, aga som man
ger barn med ris, flata handen eller rotting.
Vb.—bl.; 2) ett lag säd, utbredd på logan till
tröskning. Basane, n. id. Hs.; 3) ett uthållet,
fortsatt, strängt arbete, rörelse utan afbrott.
”I ett bas”. Basane, n. id. Ög. ”Dä gikk
i ett basane”, på en enda gång. Hs. (Db);
4) en tid bortåt. Ul. Ns. bats, slag, stöt; ir.
bas, id.
”Bask (bassk) m. 1) stryk, hugg. "Dä vankar
bassk”. Sdm.; 2) slag, släng, litet natthugg.
G. Pjätt, plätt, natte-pjätt, m. id. S. Sk. D.
bask, n. smäll, slag; swz. batsch, m. handslag.
Baska, v. a. 1 baska på, slå någon, gifva
någon stryk. D. baske, id.; swz. batschen, ”in
die hand schlagen”. (Stalder); bay. ausbauschen,
v. a. prygla. (Schmeller I, 213).
Baska, baske, m. hop, hög af ris eller ved,
litet lass (med torf, ved, foder). ”En baska
ris, torv, bränne”. Bask, m. mängd. ”Hela
basken”, alltsammans. Sk. Jfr nht. dial. bausch,
m. bundt: ”ein bauch stroh”. (Grimm).
Bas-stång, m. stor käpp, hvarmed man slår
någon. Sk. (Göinge, enl. P. Lovén, de
Gothungia, s. 13). It. bastone; fr. bâton.
Basta 1, v. a. 1 slå, piska. Sm.,vb. Gl. sv.
basta, v. a. slå (Tegel).
Basta 2, f. stryk. Kl.
Basa ut, v. a. kasta ut. Nuckö, Wormsö.
Utbasad, adj. eg. genompiskad; förtretlig.
”Utbasad elak”, ganska elak; ”utbasad god”,
mycket god. Kl.
Bas, adv. 1) fort, hastigt; 2) dugtigt. ”Dä,
va bas.” Kl.,sm.
Bass, adv. gå bass på, gå oförfäradt, rakt
på. Sm.,hl. Jfr nht. für bass gehen.
Yrbasare, m. vild, yr gosse. Hl,bl.
Basa på, v. a. 1 1) ymnigt öfversmeta,(t. ex.
väggar med kalksmörja); 2) ymnigt öfvergjuta
(t. ex. vatten på sår). Sk. (Oxie). N. basa, v. n.
”kline, smøre”.
Based, adj. smutsig. ”Kausen ä based”.
S. Sk.
Baska, v. a. 1 frequent., i. q. basa på,
Sk. (Oxie).
Basandes, adv. 1) ansenligt, högligen,
mycket. Mp. Básanes, id. Jtl. Basandis, adv.
hastigt, oförmodadt, men uttrycker tillika en
rörelse från ett ställe till ett annat. ”Han kom
thi basandis”, han kom dit löpande oförmodadt
och med fart. Fl. Jfr basa 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
