Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- F
- FRI ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sött vatten, som rinner till hafs. Fl. (Qv.). Jfr
skr. vrish, irrigare, pluere.
FRISKALARE, s. skala.
FRISMA, s. fressma.
FRIST, frest, f. 1) dröjsmål, uppehåll. Sm.; 2)
tid, rådrum, betänketid. Sm. Frässt, f. id. ”Tio
dagars frässt”. S. G. Fräste, f. en viss tid (t. ex.
att försöka en häst eller frökorns duglighet). Hs.
(Bj.). Fsv. frest, frist (freest, fræst). pl. frestr
(GL.) f. bestämd tid inom hvilken något skall
ske. VGL. Iw. 618, 2719. Fr. af Norm. 222.
Ålex. Magn. f. 19: ”i skaman fræst”, i kort tid
hastigt; fn. frest, n. dröjsmål, tid, uppskof: ”å
skömmu fresti”, hastigt; fresta, v. a. uppskjuta,
fördröja; fe. ferst; fht., nht. frist, f. dröjsmål;
ns. ferst, id. (B. W. B. 1, 381).
FRIT, s. frat.
FRITT 1, m. liten borr med skruf i ändan. G.
Holl. fret, n.; nht. frett; ns. fritt, id. (Richey,
66); frit (B. W. B. 1, 457). Jfr frat.
FRITT 2, conj. om ock, fastän. ”Han är no
fatti, fritt å han är rik”, han är nog fattig, (om
ock) fastän han är rik. Vb.
FRITTA, s. frega.
FR1TT-AN! adv. eller interj. gerna, välan, må
ske! må göra! Vb.
FRIVOLÄN, s. vuren.
FRJÅDAG, m. fredag. Dl. (Våmh.). Frejda.
Vb.,sdm. (Forssa). Fsv. freadagher, fredagher.
VGL. S.S. 1, 204; fn. frjádagr; fht. frîatag,
friietag, frigetag (Graff 5, 360); nht. freitag.
Fredagsbirk, f. dvärgbjörk: Betula nana.
Sm. Fredagsris, n. Vb. (Nordmaling). Jfr
rup—ris.
FRó, adj. glad. Kl.,hs. Fsv. fro (froo), adj.
glad Fr. af Norm. 38, 769. Iw. 1656, 2391; fn.
fró (Gisl. Orð.); frór, fravr, adj. glad; fró, f.
tröst, glädje; fróa, v. a. trösta, hugsvala, skaffa
lisa; fht fro, frou, adj, glad; nht. froh, fröhlich;
fsax. frah; ffris. fro (Richthofen, 767); nyfris.
frolyck (Epkema, Woordenboeck, 157); holl. vrolijk,
id.; vrolijkheid, f. fröjd; e. frolick, adj. glad.
Anm. Af detta urgamla ord hafva vi följande
ättlingar i fsv.: frygdh, fröjd, f. fröjd glädje. S.
S.I, 1, 7; (fn. frygd, a) kärlek; b) fröjd; nht.
freude, f. fröjd; fht fravî, f.; holl. vreugde, f.; d.
fryd, f. id.); frygdha, v. a. fröjda. S.S. 1, 5;
frygdhefulder, adj. fröjdefull. S.F.S. 4, 271;
frygdheliker, frögdheliker, adj. id. S.S. 1, 228. Kg.
St. 101.
FROA 1, f. 1) fru. Ordet förekommer i nedan
upptagna sammansättningar. 2) benämning på ett
qvinnligt troll, en skogsfru eller skogssnua, som
tros hafva sin boning i Froali, Färs härad, Skåne.
Froe-aftan, m. aftonen före vårfrudagen. S.Sk.
Froe-da(g), m. vårfrudag, den 25 mars.
Sk.,hl.,bl.
Froe-natt el. frue-natt, f. natten till
vårfrudagen. Sk.
Frua, v. n. 1 uppföra sig såsom fru. Vg.
Frutta, f. fru lilla, lilla fru. Deminut.
blandientis et despicientis. Vg. Ordet synes vara
bildadt af fsv. frugha, f. fru (S.S. 2, 119. St.
Rimkr. 10. S.F.S. 6, 89), och har troligen
ursprungligen hetat frugta, ljudsämdt frutta.
Hav-froan, f. def. hafsfrun. Sk. (N. Åsbo).
Jfr fsv. marnunna, f. a) eg. hafsnunna; b) hafsfru,
S. Bern. f. 78. Cod. A. 27. f. 58: fe.
merevif. Beow. 3037.
Vafferda(g)en, m. def. vårfrudagen. Bl.
Vafferda, varfeda, vårfeda, varpeda, Sm.;
varferdag, Nk.; våfferda, Nb. (Cal.); vafferda, Ög.;
vaffreda, Vg. (Mark, Flundre); vafferda,
vårferda, Fl. (Nl.); vårförda, Sdm.; varfördajen,
m. def. Dl. (Mora). Fn. freyja, husfreyja,
f. herrskarinna, fru; frauva, frouva, frova,
f. (Norges gl. Love 1, 84); fht. frówa,
frouva, f.; mht. vrouwe, vrou; nht. frau; ffris.
frowe, frouwe; nfris. frouw; fsax. frua; holl.
vrouw; d. frue. Med hänseende till den
skånska benämningen på skogsfrun i Froali(d), f.
anmärkes slutligen att i fornnordiska urkunder
omtalas en sådan skogs- eller bergfru, som
kallas ”bjarga Freyja”, dea montanorum, femina
gigas. Fornaldar Sögur Norðrlanda, ed. C. C.
Rafn. 2, 185. Jfr frö.
FROA 2, s. fraud.
FRODLIN, frog, frogne, frogtall, fro-toll,
frou, s. fräu.
FROGG, froghatt, s. fraud.
FROM, adj. fet, fyllig och stark; om
menniskor. Hs. (Ljusdal). Fsv. fromer, adj. a) tapper.
Fr. af Norm. 519. Iw. 2390. Flor. 1829. Kg. St.
196. St. Rimkr. 12, 19. S.F.S. 7, 233. Horol.
æt. sap. f. 71; b) nyttig. Kg. St. 147; c)
gudaktig, from. S.S. 1, 36; 2, 116; deraf froma
{fromma, frome), f. a) tapperhet. Fr. af Norm. 31,
541, 757. Flor. 1618. Iw. 1848; b) nytta, gagn.
Skaft. 3036. Fr. af Norm. 639. S.S. 1, 82. Kg.
St. 145. St. Rimkr. 14; c) lycka, framgång. St.
Rimkr. 69; froma, v. a. gagna, hjelpa. M. Rimkr.
64. Cod. A. 49, f. 127; fromhet, f. a) tapperhet.
Alex. Magn. v. 878; b) nytta. S.S. 1, 28; c)
fromhet, gudaktighet. S.S. 1, 120; fromlica, adv.
tappert. S.S. 1, 174; fn. frómr, adj. god, redlig,
oskyldig, hvarvid bör anmärkas att fornsvenska
och forndanska urkunder hafva bibehållit den
vidsträcktare och ursprungliga betydelsen; fe. from,
adj. tapper; utmärkt; fd. from, adj. a) tapper;
b) stark; c) dugtig, duglig; d) utmärkt, förträfflig
(Mlb. Gloss., och Bib. Ov.); fht. frumer, adj.
tapper; ffris. froma, f. tapperhet; fht. vruma, f.
nytta, gagn, hvaraf talesättet i nht ”zu frommen”,
till nytta; fd. fromme, f. id. (Michaels Riimv.);
nydanska fromme, i. id.: ”liden frist kan være til
stor fromme”; holl. vrome, f, id.; fe. fruman, v.
a. gagna; fht. fruman, id.; gl. d. fromme, id.
Reinike Fos. (år 1555), f. 219, a; fd. fromhed, f.
tapperhet (D. Riimkr., 1533); e. frum (läs: from),
adj. fet, tjock; frumness, fethet, tjocklek.
Beslägtade ord äro fn. framr, adj. a) eg. den som trädt
fram (af fn. fram, adv.); b) förträfflig, utmärkt;
c) tapper; frami, m. framgång, framsteg; framligr,
adj. utmärkt; fremja, v. a. befrämja, föra fram;
fht. vremjan, id.; fn. frum, n. förstling (af
afkomma eller gröda); frums, m. id., m. fl.
Fromma, f. oförskräckthet, duglighet,
raskhet. Kl.
FROMS, m. det förstfödda af menniskor och
djur. Bhl. Fromsa, i. förstfödt af honkön; honig
fórstfödling bland kreatur; hufvudsakligen om
kreatur. Vl.,dls. Fn. frums, m. förstling (af
gröda eller afkomma); frum, n. id.; frumr, adj. &
num. ord. först: i sammans, (moes. fruma, adj.
den förste: primus), deraf flera fn.
sammansättningar, såsom frumgetinn, p. p. förstfödd;
frumverr, m, förste man: primus maritus;
frumgródi, m. första gröda, m. fl.; moes. frums,
m. begynnelse; n. frums, m. förstfödde; om
djur och menniskor; frumse, f. ko som har haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0196.html
