- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
179

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - FÖR ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


förstärka bemärkelsen, Fördervadt ful, god, stark,
vakker, mycket ful o. s. v. Skall bemärkelsen
ännu mera stegras heter det: ofördervadt, i
högsta måtto. ”Ofördervadt sä ful”. Vb. (O intens.).

FÖRE, s. fara 2.

FÖRE-JULS-FASTAN, f. def. adventstiden.
Nb. (Cal.).

FÖREVAR, s. var 1.

FÖREVISKA, föreveska, v. n. 1 1) förekomma,
hända. ”Han ä finurlig till allt som föreviskar”.
Vg.; 2) vara till hands. Ӏta, taga hvad som
föreviskar”. Ul. (Nästan föråldr.).

FÖRFALL, s. falla.

FÖRFARA, s. fara 2.

FÖRFASELI, adv. fasansvärdt; sättes framför
adjektiver att förstärka bemärkelsen. Vb.—sk.
Skall bemärkelsen ännu mera stegras, heter det
oförfaseli, i högsta måtto. ”Oförfaseli vakker”. Vb.

FÖRFIMRAD, forfimred, adj. förskräckt, rädd.
S. Sk. Förkjust, id. S. Sk. D. dial. forfimring,
”forlegenhed, hvori man griber snart efter et,
snart efter et andet, uden at kunne flnde det
rette (Mlb., D.L. 126); jfr fn. feiminn, blygselfull.

FÖRFJÄRTAD, adj. förskräckt. Sk. (Onsjö).

FÖRFÄL, s. fara 2.

FÖRFÖT, förföta, förföting, förföttes, s. fot.

FÖRGRYSA SEJ, s. gryselig.

FÖRGÅNGS-GUMMA, -kvinna, -man, -mor,
-öl,
s. ganga.

FÖRGÄTA (ipf. förgat, conj. förgate, sup.
förgätet el. förgatt). v. a. förgäta. Ög. Fn. geta
(gat, getit), komma ihog, erinra. Håvam. 103:
”opt skal góðs geta”, ofta skall man komma ihog
(tala om) det goda; fsv. forgæta, v. a.
förglömma. S. S. 1, 97; fht. fergezan; nht. vergessen;
fe. forgytan; e. to forget, id.

Förgäta, f. förgätenhet. ”Dä har kummit
i förgäta”. Sm. (Sällan brukl.).

FÖRHABBA SEJ, s. happ.

FÖRHADDER, adj. försmädad, missaktad. Vg.,
sm. Förhädd, id. Ög. P.p. af förhäda, v. a.
försmäda, förtala.

FÖRHAFFAD, adj. medtagen, utmattad, svag.
”Ja ble så förhaffad”. Sk. (Ox.).

FÖRHAVD, adj. allmänt föraktad. Sdm. Af
fsv. forhava, v. a. förakta. Kg. St. 94: thet ær
ok en digr lastr, hwa sik forhawer siælvan”.

FÖRHUA SEJ, förhuelig, s. hug.

FÖRHÄRDADT, adv. ofantligt, ganska mycket;
lägges till adj. för att stegra bemärkelsen.
”Förhärdadt vakker”. Vb., m. fl. Skall bemärkelsen
ytterligt stegras heter det oförhärdadt, t. ex.
”oförhärdadt vakker”. Vb. (O intens.).

FÖRHÄVDA, v. a. 1 förstöra, slarfva bort. Kl.
Fsv. forhæfþa, id. ÖGL.

FÖRINGE, s. fur.

FÖRJASKED, s. jaska.

FÖRJOMPA el. förjumpa sej, v. r. 1 förgå sig,
göra misstag. Vl.,vg.,ög.,dls. Förlumpä sä, göra
något dumt. Ul. (Rosl.).

FÖRKASTEN, adj. o. adv. förkastlig,
förkastligt. ”Han jär int förkasten”, han är ej att
förkasta. Vb.

FÖRKIMMA, fökimmad, förkimmrad, s. kiffta.

FÖRKIPPAD, s. kippa.

FÖRKJUST, adj. 1) förtrollad, förhexad. En
bonde begärde af en läkare att han ville bota
honom och på frågan hvari sjukdomen bestod,
svarades: ”ja ä bleen förtjust”. Sk. (Torna, Skytts).
Förkjusad, a) id. Kl.; b) bedårad, bedragen. ”Ja
tror ja va alldeles förtjust som skulle lätä narrä
mej så fasligt”. Sdm.; 2) yr. ”Förkjust i huvet”.

Bhl.; 3) förskräckt, häpen. Ja ble så förkjust”.
Sk. (Frosta, Ing., Ox.). Fsv. kiusa, v. a. a)
tjusa. Iw. 287:

”han sa til mik swa rædhelik
som han vilde kiwsa mik”;


b) förtrolla, förhexa. Rimkr.

FÖRKUSSLA; s. kukkla.

FÖRKVAKKÄL, s. kvakkla.

FÖRKVÄLLSE, s. kvälld.

FÖRLAG, s. frammlag 1.

FÖRLANGA, s. lang.

FÖRLEEN, adj. utmattad, uttröttad. Hl. Fn.
leja, v. a. uttrötta (af latr, trött); n. leita, v. a.

FÖRLóVA, v..a. 1 borttinga, lofva sig till
någon förrättning. Ög.,kl. Fsv. förlofva, lofva.

Förlovad, adj. 1) bortlofvad. ”Ja ä
förlovad på timring te månda’n”. Ög.; 2)
afskedad. Vg.

FÖRLÅG, förlågsstikkor, förlyse, s. fyr 1.

FÖRLÄN, n. utrymme, tillfälle. ”Der ä ikke
förlän att få mera ny åker; allt ä förut
uppgjordt” (ɔ: odladt). Fl. (Ingo).

FÖRLÄNNE, n. tvärland; ett åkerstycke som
är plöjdt tvärtför ett annat. Vg. D. dial.
forland (Mlb., DL. 128).

FÖRLÄSSA, v. a. 3 alltför mycket lassa på,
lägga för stor börda på. ”Den lade förlässer
heller, än han går tó gånga”. Ordspr. Sk. (N. Åsbo).

FÖRMANN, m. närmaste företrädare i
besittningen af ett hemman. En hustrus man i andra
giftet, kallar den, med hvilken non förut varit
gift: förmann. ”Min formann ä begraven här”.
Sk. (Ox.). Jfr d. dial. forkone. (Mlb., DL. 127).

FÖRMÅL, s. måla, mäla 1.

FÖRMÅN, m. försprång, det stycke väg som
någon tillryggalagt framför en annan, hvilken
färdas åt samma håll. ”Förmån ä dryg”. Ordspr.
Mp. Fermån, m. id. Hs. (Bj.). Föremån, m. id.
Vb. Förmunn, m. eller förtak, n. försprång
öfvertag vid ”våg”, ett folknöje af mångfaldiga
kroppsöfningar och lekar. S. G.

FÖRMÅS, s. mås av.

FÖRNA, s. fara 2.

FORNA, förnska, s. forn.

FÖRNIMMA, s. nimma.

FÖRPIKKAD, adj. rasande, utom sig. Ul. Nht.
erpicht.

FÖRPLUSTRAD, adj. bestört, förvirrad. Kl.

FÖRRUMPLA, v. a, 1 öfverrumpla. Ög.

FÖRRÅDD, adj. förlägen, som kommit i knipa.
Hs.,mp.

FÖRSEEN, adj. blyg, blygsam, försynt. Vg.
(Elfsb.). Försin, id. Fl. (Qv.), kl.

FÖRSKAP, s. fara 2.

FÖRSKEDE, s. skede.

FÖRSKÄL, s. skela.

FÖRSKÄUT, förskut, n. visat föresatt mått
(särdeles vid plöjning). G.

FÖRSTING, m. nageln hvarmed ”drätten”
fästes vid oket. Hl. (Torup).

FÖRSTNING, f. början. ”I förstningen”, i
början Nk.,sm.,kl.,sk.,hl. Förstnä, m. id. Vb.

FÖRSTYR, 1) m. ordningsman, värd vid
bröllop. Bhl. (Elfs.); 2) n. hushållerska. Vl.

FÖRSTÄNKE, s. stinka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free