Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- G
- GLI ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
himmelen. Vl., dls. Glina, f. Kl. Jfr glänta, f.
D. dial. glene, ett klart sken i skyarne;
glinning, en liten klar fläck på en mulen himmel.
Glenning el. glänning, f. (sol)nedgång;
deraf solaglänning, f. Sm.
Glens, n. 1) skratt. Sdm.; 2) gäckeri, skämt.
Ul., sm. Gläns, id. ”Han gjorde bara gläns
deråt". Vg.,sdm.,mp. Glent, id, ”Göra glent”,
begabba. Ul.; 3) något som är utan värde. ”Dä
aktar ja inte gläns”. Sm. Fsv. glens, n. skratt;
hån; fn. glens, n. lättfärdigt skämt.
Glin, n. grin, oanständigt skratt. ”Glin å
flin”. Sm.
Glänna, f. 1) soligt ställe; ett för solen
öppet ställe. ”Huset står i glännan”. Ul.; 2)
större öppning mellan träden. Kl. (Stranda). N,
glenna, f. mellanrum, ett bart och öppet ställe i
skogen.
GLERPA, v. n. 2 ofta öppna och sluta.
”Springa å glerpa i dörren. Glerpa mä ögonen”. Sm.
Jfr glipa.
GLERRP, n. 1) vissa foglars läte, såsom
svalors m. fl.; 2) oredigt tal. Ög. (Ydre).
Glerrpa, v. n. om foglars läte. Ög. (Ydre).
GLI, n. fiskyngel, små fisk-ungar. Mp.,hs.,ul,
sdm., ög., kl. Glir el. gly, n. Vb. Gläjr (def. -ä),
n. Nb. (Ö. Cal.). Gri, n. id. Sdm. (Vingåker).
Fiskgli, n. fiskyngel. Ul. (Rosl.).
Gli-håv, m. håf till att fånga fiskyngel eller
småfisk till bete. Kl. (N. Tjust).
Små-gli, n. en hop småbarn. Hs. (Db.).
GLIA 1 (ipf. gle, sup. glitt), v. n. 1) glida.
Sk.,sm. Gläida (ipf. glaid, pl. glidu, sup. glidi),
a) skrida, långsamt fara; b) fara sin väg. G.; 2)
sakta rinna. ”Bäkken knappt glier”. Sm. Fsv.
glida, a) glida; b) fara sin väg. St. Rimkr. 153;
mht. gliten (gleit, gliten), glida (Ben. 1, 549);
nht. gleiten; fe. glidan, id.; e. to glide,
framskrida; rinna sakta; ns. gliden, glien, ”sanft
fortschleichen" (B. W. B. 2, 517); n. glide.
Glidd el. gledd, m. fart, gång; i talesättet
komma i glidd el. gledd, 1) komma i växt; om
säd, rotfrukter o. d., som växa. ”Säen har
kommit i gledd. Turnipsen har kommit i glidd”;
2) fig. a) komma sig före, komma i bättre
vilkor. ”Ja får tåla me, te min bror kommer lite
i glidd”; b) ”komma i glidd” el. ”komma på
glidd mä nåed”, komma i gång med något.
S.Sk.
Glässa, f., glässa-pigg, m. jerndobbsko i
glässa-staken, m. def. med hvilken man åker
på ”aisläggar” (af hästläggar). N. G. Jfr
eis-spit.
GLIA 2 (ipf. glidde), v. n. lysa, glänsa, gifva
sken ifrån sig: 1) om elden. ”Ellen gliar i
spisen”. Sm.; 2) om snön i solsken. Hs.; 3) om
metallers glans. Ul. Gli (ipf. o. sup. glia), id. Fl.
(Öb.). Fn. gljá, v. n. glänsa; jfr gael. glê, ren,
tydlig; glinn, f. ljus; luft.
Gler, adj. leende. Mp. Fn. glær, adj. ljus,
klar.
GLÄA, f. 1) ett glänsande och stillastående
streck på sjön. Vg.,kl. (Stranda). Gläja, f.
id. Vg. (Skar.); 2) ett glänsande streck på
himmelen. Glä, f. id. Sm. (Vestbo). Jfr glena.
GLIM (glimm), n. glimt, hastigt sken. Deraf
sillaglim, n. sillblixt. Sk. (Ox., Ing.). Fsv. glim,
hastigt sken, glimmande. Spec, Virg. s. 237: ”aff
malmsens sken æller aff swærdszins glim”; fsax.
glimo, m. glans; fht. glimo, gleimo, m. (Graff 4,
289); mht. gllme, gleime, m. (Ben. 1, 548); fe.
gleám, m.; e. gleam, id.
Glema (ipf. glema), v. n. glimma, tindra,
glänsa. Vb. Glemma, Åm. Gläma. ”He
glämar i spisin”. Fl. Glämä, glämmä (ipf. -d). Mp.
Mht. glimen (gleim, glimen), glimma, glänsa;
glimmen (glam, glummen) (Ben. 1, 548); ns.
glimmen, glimmern (B. W. B. 2, 518); nht.,
holl. glimmen, id.
Glima-klakk, m. glimmande nipper, såsom
bröstnålar, ringar, örhängen m. m. Fl. (Nl.),
S. klakk.
Glimma-byss, f. gevär, musköt. Nb. (Ö.Cal.).
Glemabyss, f. Nb. (Neder Cal.).
Glimmer, n. glans, skimmer. Vb.
Glimmer (ipf. -mrä), v. n. glimra. Vb.
<sc>G<Lims,</sc> n. 1) glest växande fräken och
sjögräs; 2) glest växande gräs. Sdm.
Glims, adv. Slå glims, misslyckas. Hs. Ta
glims, taga miste. Sm. Tugga glims, gå miste
om det man väntat sig. Sdm. Jfr e. glimpse,
hastigt sken, skymt.
Glimstra, v. n. 1 blinka, tindra, blänka,
skimra. ”Han glimstra mä öja. Stjernera
glimstra. Dä glimstrar i spiseln, i fönstret”. Ög.
Holl. glinsteren, id.
Glimänd, adj. glimmande. Dl. (Elfd.). Nht.,
holl. glimmend; e. gleamy, id.
GLINA, v. n. 1) ursprungligen lysa, skina.
Denna ordets betydelse är visserligen icke funnen
bland våra munarter, men förutsättes af
nedanupptagna glinner samt bekräftas dels af
ofvananförda glena, v. n., som blott är ett förändradt
uttal af ordet, dels deraf att man i Vl., enl. Ihre,
säger om ett kärl, när sprickor deri uppstått, att
det glinar; 2) skratta grina. Dl. (Elfd.), sdm.
”Glina å flina”. Sm. Nht. glinzen, glinzern; holl.
glinsen, glänsa.
Glin, n. skratt. Sdm.
Glinner, n. glitter, det som lyser. Sdm.
Illglin, n. ilskt grin, hånlöje. Dl. (Elfd.,
Våmh.).
GLING, adj. hal, halkig. Deraf a) glinghal,
adj. mycket hal. Ul.; glinghal, glingande hal, id.
Hs.; <i>g<lingande hal,</i> Vm.; klingande hal, Sdm.; b)
glingar-ais, m. blankis. Dl. (Våmh.). Jfr glinta.
GLINT, s. gläna.
GLINTA el. glänta (pr. glinter, ipf. glant, conj.
glunte, sup. glunti), v. n. 1) halka, slinta. Hs.
Glänta (ipf. glant, conj. glunte, sup. glunti), id.
Mp.,hj. Glätta (pr. glätt, pl. glättum, ipf.
glatt, pl. gluntum, sup. glunti), id. Dl. (Vänjan,
enl. C. Säve, St. Verb. s. 16). Glätta (pr. glätt,
pl. glättum, ipf. glatt, pl. wiđ glattum, ir glattiđ,
der glattå, sup. gluttäđ), id. Dl. (Elfd.). Glänta
(ipf. gläntä), a) halka, falla på hal is; b) slinta.
”Gräddsnipa gläntä ur hanna”. Nb.,vb. Glinta,
halka, slinta. Öl.; 2) halka ifrån en, misslyckas,
slå fel. Hs. Glänta (ipf. glatt), id, ”Dä glatt
dä”, det misslyckades. Vl. Det synes sannolikt
att detta verbs ursprungliga betydelse varit: att
skina, vara blank, och att det sedan betydt vara
hal, hvarifrån öfvergången till den nu, gängse:
halka, slinta, är uppenbar. Grimm, gr. 3, 50 antager
ett förloradt starkt verb glintan, glant, gluntun,
att skina, lysa, hvilket troligen just är det, som
ännu hos oss qvarlefver.
Glant, adj. hal. Kl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0228.html
