Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - GRÄ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRÄDDJENN, n. järn (liknande ett våfflejärn)
att baka järnbröd på. Dl. (Mora). Af sv.
grädda, v. a.
GRÄE, s. gro.
GRÄJA, gräje, gräjer, gräjna, gräjnsamt, s.
grejd.
GRÄJM, n. sot; brand i säd. Grim, n. id. G.
Fn. krím, n. a) rimfrost; b) sot; fe. krym, sot.
GRÄIPA, s. gripa.
GRÄLA, v. n. 1). Måhända att detta ord är
freqventativum af gräva, v. a. fodere, så att
ursprungliga betydelsen egentligen är: gräfva ofta;
2) undor sökandet efter något kasta hit och dit,
hvälfva om, hopröra, hopblanda. ”Gräla inte så
ihop’et, utan ha hvart för se”. Vg. (Elfsb.).
Kraka i hop, v. a. 1 id. Vg. (Skarab.); 3) gräla.
Riksspr. I denna betydelse har, enl. Unander
(allmogem. s. IX), verbet i norra Ångermanl. stark
böjning: gräl, grol, grälä; 4) vara löpsk; om
hyndor. Dl. (Elfd.). Ns. gröhlen, v. n. larma,
bullra (Richey, 81. B. W. B. 2, 549).
Grälor, f. pl. bannor, förebråelser. Fl.(Nl.).
Ns. gegröl, larm, skrik (B. W. B. 2, 549.
Richey, 81); graal, larm. tumult (B. W. B. 2,
532).
Gräl-siäppa, f. löpsk hynda. Dl. (Elfd.).
S. siäppa.
Grämja, f. förtret, harm. ”Slå grämja på
en”, orättvist beskylla någon för något. Nb.
(Lule). Fn. gremi, f. vrede.
Grämse, adj. svårmodig, grubblande. Bl.
(Listers h.).
Grav, f. 1) eg. grop, graf. Riksspr.; 2) däld.
Dl. Fht. grab, n.; fe. græf; fsax. grav.
Grava-bakk, m. kyrkogård,
begrafningsställe. Vb. Grabakk, m. id. VI. (Elfd.).
Gravbalk, m. jordremsa emellan tvenne
grafvar för att hindra vattnet att komma på
gräfvarne. Nk.
Gravi, adj, gropig; om väg. Mp.
Gravning, f. graföl, begrafningskalas. ”Tu
ska va bra å kóm te vór på grävning”, var god
och kom till oss på graföl. Fl. (Pargas).
Grav-syll, f. spisbräde. Vb. (Nordmaling).
Grav, spisel, syll, bräde.
Grevja, f. däld. Hs. (Db., Bj.).
Grevning, m. gången mellan båsraderna i
en kostall, hvarifrån spillningen utföres. Sk.
(Ox., Skytts, Vemm.). D. d. grevning,
grævning, id. (Mlb., DL. 176).
Grip, m. grop. ”Dä går i gripen mä
lasset”. Kl. E. grip, liten grop; fsv. grip, f. graf.
Tref. tidh. f. 152; s. ofvan.
Grób, m. grop, dike. S. Sk. Grór, f. Vb.
Gröb, m. Hl. (Värö). Grop (pl. gröper), f.
grop. Fl.(Nerpes). Fn. gróf, f., gröf, f.; d.
d. grob, grov; fht. grôba, f.; mht. gruobe, f.
Gróba, v. a. 1 gräfva (grop). Sk. (Ox.); gróva,
id. Sk. (Onsjö).
Groppä (pl. gröppur), t hålighet, grop på
vägen. Sdm. Grubbå, f. urhålkning. Fl. (Öb.).
Jfr nht. dial. groppet, adj. ojämn; om väg.
(Lexer, 124).
Gruva, f. eldstad framför ugnen; stället i
spisen der askan ligger, det innersta af spisen,
askgrop framför ugnen. Åm.,dls.,bhl.,ög.,sm.,öl.
Grua, f. Sk.,hl.,bl., NukkÖ, Wormsö. Gruva,
grova, askgrova, spisgrova. Vg. Grov (def. -a),
f. Jtl. Gräua, f. G. Askgrav, askgråv, f. grop för
askan framför ugnen. Sdm. Askgrav, f. Dl. (Våmh.).
Baku-grav, f. Dl. (Elfd.). Gruv (def. -n), f.
Fl. (Nerpes); gräve (def. -n), f. Fl. (Öarne i
Qv.). D. d. grue, ”ildsted, arne, arnested”; n.
gruva, grue, id.; nht. aschengrube, f.
Gryvel, n. coll. små gropar. Kl. Gröppel,
n. coll. många smågropar eller håligheter på
vägen. Sdm. Mht. grübel, m. hålighet: ”ez
vriuset mich vil übel an miner hende grübel”
(Ben. 1, 563); ns. gruppe, liten grop,
vattenfåra på åker (B. W. B. 2, 553); nfris. grüppel.
Gräft (ipf. -ä), v. a. gräfva med hacka (gräv).
Vb.,åm.
Gräusnä, f. spis, eldstad. G.
Gräv, n. hacka med smal spets; jordhacka,
som nyttjas vid potäters upptagning. Vb.,mp.,
jtl.,åm. Detta redskap nyttjas af fattiga för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
