Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - KNÅ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KNÅPE, m. skabb, klåda, smått utslag, Fl.
(Tenala). Jfr knapul, knypa.
KNÅPPÄR, s. knappär.
KNÅRA, v. n. 1 vara sysselsatt med något
småarbete. ”Han sitter å knårar mä hä”. Nb.
(Pite).
KNÅTASAM, adj. fallen för missnöje;
smågrälsam. Vb.
KNÅTTER, knåttra, s. kny.
KNÄAS, knäfattiger, knäla, knälla, knäsveg,
knäsvigte, s. kni 1.
KNÄBBJAS, s. knabbas.
KNÄJA (-a -a), v. n. gnägga. Hs. (Db.). Jfr
kny.
KNÄKKA (pr. knäkk, pl. knäkkum, ipf. knakk,
pl. knukkum, sup. knukkjiđ), 1) v. n. knäckas,
brista itu. Dl. Knäkka (pr. knäkkur, pl. knäkke,
ipf. knakk, pl. knukku, sup. knukki), id. G.
Knäkka (ipf. knakk el. knäkkte, sup. knäkkt), id. Ög.;
2) slå sönder, bryta itu. Knäkka (ipf. knajte,
sup. knajt). ”Ja knajte rudan”. Sk. (Ox.). Fn.
kneykja, v. a. reprimere, refringere, ad nihilum
redigere; d. knække (ipf. knak el. knækkede), v.
n. brytas itu; nht. knacken; holl. knakken; e.
to cnack.
Knikkje (ipf. knikkjede, sup. knikkjed), v. a.
knäcka eller krossa (senap) på en s. k.
senapsknikkje. Sk. (Ox.).
Knikkje el. senapsknikkje, m. litet redskap
af trä, till utseendet liknande en träsko, hvari
senap krossas eller males. Den lilla trästöten,
som har utseende af en mortel, kallas lållare
eller senaps-lållare. Sk. (Ox.).
Knäkk, m. 1) bane hvaraf man ljuter döden.
Hel-knäkk, m. id. Ög. (Gullbergs h.); 2)
brödnagg, sågtandadt verktyg af järn att krusa bröd
med. Vg.,ög.—sk.,fl. (Nl.). Bröd-knäkk, m.
id. Fl. (Nl.), vg. Krus, -en, m. id. Sk.; deraf
krus-bröd, n. Fl. (Nl.).
Knäkke-gräs, n. Equisetum. Sk.
Knäppa (pl. -por), f. kjortel. Sk. (Gärds h.),
bl. (Hellaryds, Åryds s:r). Underknäppa, f.
underkjortel. N. Sk. Kyrke-knäppa, f. kjortel,
som brukas i kyrkan. Bl.
Knäppa, kalv knäppa (pl -or), t. mindre
träklafve för kalfvar. Sdm.
Knäppe, n. 1) ett läse medelst träfjäder på
äskor o. d. Ög.; 2) hörn på en gärdesgård;
ställe der 2:ne gärdesgårdar stöta tillsamman;
skarf på en gärdesgård. Sm.,ög. Knäpp,
gär(d)sknäpp, m. id. Vg.
Knäpping 1, m. selpinne. Selknäpping, m.
Sm.
Knäpping 2, m. så mycket man kan hålla
mellan eller rymma i ena handen. Hs. (Db.,
Bj.). Knäpp-näve, m. id. Sdm.
Knässt, n. svag knakning. Ög. (Ydre).
Knögla, v. n. 1 dragas med knögel. Hl.
Knöglare, m. en som drages med knögel. Hl.
Knöskjer, m. högfärdig menniska. Sk.
(Onsjö).
KnöL, adj. rusig (af bränvin). Vb.,bhl.
Knölig, id. Bl.
Knöla, v. n. 1 som oftast taga sig en sup,
för- och eftermiddag. Ihre, D.L. (v. Jacobssons
anteckn.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>