Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - LIS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lisa (ipf. o. sup. lisa), v. a. göra veck (på
kläder). Fl. (NK., K., P.). Läsa (ipf. o. sup.
läsa). id. Fl. (GK.).
List-frejsto, m. förförare. Fl. (Ingo).
Litsam, adj. hörsam, lydig, tillitsfull.
"Litsamt bån", lydigt barn. Vb. N. litsam.
O-litsam, adj. 1) olydig, gensträfvig; 2) ej
att lita på. Vb.
LIT 2 el. liit (ipf. litä), v. n. vara påkostande,
tungt; pröfva på. "Hä lit på tulumodä. Hä liit
på kraften. Hä liit óppå en lathunn att arbait".
Vb.
LIT 3, m. 1) färg; färg att dermed färga ylle
och linne. G. Le,t m. id. Vb., åm., hs., nk., ög., vg.,
ul., fl. (Öb.). "Hurudan let ä dä på kläet?" Vl.;
2) hy. Dl. (Mora), vb. Lete, id. Vb. Leter,
pl. hy. "Skifta leter", växla färg. "Hon skiftar
leter", hon rodnar eller bleknar. Vl. Lett, m. 1)
färg. Sm., jtl.; 2) ansigtsfärg, hy. Jtl. Fsv. liter
(let, leet, leth), m. färg. S.S. 1, 39; 2, 91, 142.
Sv. Pr. K. f. 61 v. Didr. af B. 164, 386. Alex.
M.; fn. litr; n. lit, let, læt; fd. lydh (Michaels
Riimv. Äldste Bib. Ov.); d. d. lød. Jfr nyss
anförda fsv. lita, v. a. se, betrakta. Rdq. 1,
219.
<poem>
Berg-let, m. Gyrophora pustulata. Ög.
Blek-lett, adj. bleklagd. Sm. Fn. -leitr,
att se, anse, -aktig. Deraf i riksspr. ljus-lett,
röd-lett.
Blå-lett, m. indigo. Vl.
Brun-lett, adj. 1) eg. brunaktig, brun till
färgen; 2) solbränd. Sm.
Bötte-let, m. färg af lafven Gyrophora
pustulata, som beredes i en bytta. Sm. Bytte-let,
bytt-let. m. Lichen tartarcus. Nk., ög., vg.
En-lett, adj. enfärgad. Vb., åm., vl., ög., kl.
Enlettar, id. Nk. Fsv. enlitir, adj. enfärgad
Sv. Med. Bib. arb. 1, 362, 488.
Glad-lett, adj. gladlynt, Rdq 1, 219.
Hor-leta,, f. smink-rot: Lithospermum
arvense. Med örtens rot sminkas enligt uppgift
kinderna. Götal.
Hvit-leta, v. a. 2 hvitmåla, hvitmena. Åm.
(Stigsjö).
Hvi-lett, adj. hvitaktig. Vb.–sm.
Lede-töj, n. färggods, garn, verke som är
lemnadt till färgning. Sk. (Ox.). N. lita-ty.
Let-blomster, n. Anthemis tinctoria. Ul.,
sdm.
Let-móssa, f. Lichen saxatilis. Wahlenb. fl.
suec.
Lett, p. p. färgad, målad. "Såg du hurleds
lett schäsen va?" Vl.
Lett-bytta, f. ett kärl, hvari man med urin
och viktriol sätter färg på tyg. Hs. D. d.
lødgryde, id.
Lett-gräs, lätt-gräs, n. Galium boreale. Jtl.
(Wahlenb., fl. suec.). Lit-måra, f. id. Ö. Dl.
Lita, v. a. 2 färga; om garn. Dl. (Elfd.),
g. Leta, v. a. Åm., ög., vg., sm. (Östbo);
letta, Hs. (Db., Bj.), ul.; leet (ipf. letä), Vb.;
lätta, Ul. (Rosl.); leda, id. Bl. (Lister). Let
(ipf. leta), v. a. färga; om nät. Fl. (Öb.).
Lettas i syna, rodna i ansigtet. Hs. Fsv. lita
(litta, litha), v. a. a) färga. S.F.S. 6, 231.
Didr. af B. 38; b) smycka, pryda. S.S. 3, 174;
deraf litare, m. färgare. S.F.S. 1, 3 h.; fn., n.
lita; d. d. lode; e. dial. litt, färga (Hunter,
Hallamshire glossary, 116).
Lit-lavi, m. färglaf; på gamla furuträn. Dl.
(Elfd.).
Lit-tågår, pl. Lycopodium annotinum. Dl.
Lång-lätt, adj. långlagd i ansigtet.
"Lång-lätt i ogum". Dl. (Våmh.). Fn. lángleitr.
Miss-lettad, adj. illa färgad. Hs. (Bj.).
Fsv. misliter, adj. brokig. Sv. Bib. K. f. 67 v.;
fn. mislitr, id.
Mörk-lett, adj. mörklagd; som har mörk
färg. Vb. m. fl. .
Rö-leta, v. a. 2 rödfärga, rödmåla. Åm.
(Stigsjö).
Röulett, adj. rödlett. Vb. Fn. raudleitr.
Sten-let, m. Parmelia saxatilis. Ög.
Tre-lettar, tre-lätt, adj. trefärgad; om
djur, t. ex. kattor med tre färger. Nk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
