Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - MAF ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magedyse, maggedyse; d. d. madulleke, id. Jfr
fht. magad, jungfru; nht. magd, flicka; nht. dial.
(Wetterau) mâd, piga; nfris. maar, mö, piga.
MAFFE, m. en groft bygd tjur. Vg.
MAFFEN, adv. dugligt, förträffligt, godt. ”Hä
var maffen. Hä jär maffen dill kar”, dugtig, braf
karl.. Vb. Maffen, maffians, id. Sk.,bl.,sm.; maffin,
id. Ög. Kuku-maffen, id.; i ännu högre grad. Vb.
MAFISK, s. mat.
MAGE 1, m. mage: venter. Riksspr. Mave,
m. id. Sk. Fn., fsv. magi; n. magje; d. mave;
fe. maga; fht. mago; nht. magen.
Maga-pirra, f. magref, hastigt påkommande
magsjukdom; utsot. Jtl.,vb. Mag-riv, Fl. (Nl.);
magefängä, f. Sm.,kl.; maga-pjusen, m. def. id.
Jtl. N. mageriv, n.
Maga-sjuk, adj. som har utsot. Vb.
Myga-stinn, adj. som ätit för mycket;
öfvermätt. Vb.
Maga-stärk, adj. hårdsmält. Vb.
Magstark, 1) id.; 2) motbjudande. ”Dä ä för
magstarkt att tåla sådant”. Allm.
Mag-bränna, f. magsyra. Hs. (Db.).
Magd (pl.-er), f. 1) förkläde,
qvinnoklädesplagg. Ö. Dl.; 2) förkläde af skinn )( förskläe,
n. förkläde af tyg. Hs. (Db., Bj.). Skinn-magd,
-a, f. förkläde af skinn. Hj., hs. (Db.);
skinn-mejd, -a, f. id. V. Dl. (Floda); skimpa, f. id.
Mora.
Mag-fylla, f. något som fyller, mättar
magen. Sm.
Mag-hov, n. måtllighet i mat och dryck. Sm.,
og. Magahov, n. id. Vb.
Magskärv, -en, m. ett slags magsjukdom.
”Magskärven har fallit ner”. Ul. Mag-skärva,
f. id. Sdm. Man söker stundom bot derför
genom hexeri.
Mave-pinsel, m. mave-pina, f. magplåga. S.
Sk. D. mave-pine.
Mave-pölsa, f. korf stoppad i en svinmage.
S.Sk. D. mavepølse.
Mägnas. v. d. 1 (med negation) känna
äckel. ”Ja mägnas int vid dä”. O-mägnas, v. d.
id. ”Omägnas v.d maten”, cibus nauseam
movet. Vm.,sdm. (InderÖ). Omagnas, id.
Hs.—vg.; o-mäjnas, id. Sm. O intens.
Mag-fylgä el. maga-räid, f. mågfölje,
mågridt; följet och sjelfva ridten, då vid bröllop
brudgummen hemtas. G. Fsv. magha raiþ, f.
slägtingars ridt vid bröllop (till beledsagande
af de vagnar, hvarpå brudens hemgift fördes).
GL. Fsv. magr, magher, m. a) måg,
besvågrad person. GL. VGL. VML. Didr. at B. 305;
b) slägting. Fr. af N. 218, 738. St. Rimkr.
s. 81; c) de, som vid bröllop till häst åtföljde
vagnarne, hvarpå brudens hemgift fördes och
hvilka troligen voro brudens slägtingar och
således besvågrade med brudgummen. GL. 63:
3; deraf magskaper, m. slägtskap. S.F.S.
7, 38; maghs æmpne, m. blifvande måg. S.F.S.
6, 194; fn. mögr, m. son, frände; mágkona, f.
qvinlig slägting genom giftermål (t. ex.
svägerska, svärdotter m. m.); gael. mac, m. son;
fsax. magu, m. son, gosse, frände; mht. måg,
id. frände; fe. magu, m. frände, son; ns. mage,
m. frände; måg; moes. magus, m. gosse; megs,
m. måg; d. måg, id. Grimm (gr, 3, 27)
hänför ordet till det anomala moesogötiska verbet
magan.
Mag-färd, f. brudfärd. G.
Magga i hop, v. a. 1 1) samla i hop
allahanda och lägga det på ett ställe. Vm. (Herv.
Id.); 2) skrapa tillsamman. Sk. (Ox.). Mukka,
id. Sk. (Göinge). Fn. moka, sköfla tillsamman.
Magna, v. n. 1 blifva mager, magra,
småningom blifva mager. Hs.,åm. Maagn. Jtl. N.
magna; fn. megrast.
Magta, 1) v. a. 1 mägta, förmå. Nk.—sk.
Mägtä, G.; majta, Sk. Mägt (ipf.-ä), id. ”Mägt
du löft stain denna?” Vb.; 2) v. n. kosta. ”Hva
magter dä?” Sm. (Vestra h.). Magsa, mägsa,
mägta, förmå. Sm., kl.; maksa, id. Vg.
(Vadsbo); maksa, kosta. ”Dä maksar något”. Vm.,
sm. ”Hva maksär stuten?” Ög. ”Hva maksär
dä der?” Sdm. ”Dä maksar mykke. Dä
maksar bra”. Ul.,nk. ”Mykkje maks?” (huru)
mycket kostar det? Vb. Maksa ut, punga ut,
betala utan invänning. ”Han sa väl få maksa ut
mä’et”. Sm.,vg. id. Magtäs, mägtäs (ipf.-ä),
v. d. 1) förmå, hafva förmåga, styrka, råd till.
”Mägtas du vä häddänä?” rår du med detta?
”Mägtäs du gjera hä? Mägtäs du köp
hemmanä?”; 2) pröfva sin styrka genom brottning o.
d. ”Ji mägtäsä int vä’om”. Vb, Fsv. magha,
v. n. a) kunna; b) måga, vara berättigad; c)
förmå, orka; maktas, v. d. blifva stark, m.
Styrka. Cod. A. 27, f. 200: ”af hulkom
(christi-likame) siælin styrkis oc siukir man i siæl; d )(
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
