Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - MOD ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adj. angelägen i magtpåliggande; modt, adv.
brådtom.
MODTSAM, mosam, adj. ledsam, besvärlig.
”Då ä så mosamt att dras mä’et”! Sk. Jfr fn.
moðr, m. bedröfvelse,
MODÄNES, s. mod 1.
MOE, s. mo 1.
MOE-LÖSA, s. morlösa.
MOEN, s. moken.
MOGE. m. mängd. Brukas vanligen i
sammans, i kärr-moge, m. flera kärr tillsammans;
svina-moge, m. svinahop; tall-moge, m, hop eller
mängd tallar. Sdm. (Sorunda). Muga, f. nop,
hög (af hö eller säd), höstack; sädessky1.
Hö-muga, f. Vl.,dls. Moä, f. stor hop. Säd-moä,
f.; sand-moar, pl. G. Muva, muvva. f. liten höstack,
hösåte. Hö-muva, f. Bhl, Fsv. moge, mogi,
muge, m. folk, allmoge. GL. S.S. 1, 34; 3, 176.
Sv. Pr. K. f. 24. Iwan 5567. Alex. M.; fn.
múgi, múgr. m. a) hop, mängd, hög af hö; b)
mängd (af folk); fe. muga, (mûca, mûva), m.
hög, stack; e. mow, hö eller halmstack; n.
muga, f. muge, mugje, m. mua, mue, hop, hög
t ex. af sammanräfsadt hö; mlt. muga, mugio,
hög, stack.
Moa, v. a. o. n. 1 föra tillsamman; skocka sig,
tjockna. Moa sej, v. r. säges om en å, då
hon vid annalkande töväder uppdrifver isen i
högar. Kl.
Mo-is m. drifis, som frusit tillsamman. Kl.
Mugga, v. a. 1 lägga ihop, hopa. ”Mugga
ihop pengar”. Vm. (Herv.,Id.). N. muga el.
mue, lägga ihop; om hö.
Mugger eller mugg, m. girigbuk, som
lägger ihop penningar. Vl.
Muva, v. a. 1 samla hop (hö), bilda en
hösåte. ”Muva hö, muva i hop”. Bhl. (Solberga).
Mój-väder, n. stilla, godt väder. Vm.
¨
Moks, m. trög och lat menniska. Bhl.
Mōd-allena, modest allena, alldeles ensam.
Fl. (Nl.). I svenska munarter moders allena,
moderst allena, id. Rdq. 2, 331. Mors-allena,
mos-allena, Vl.; mos-allena, Sk. (Ing.);
morsena, id. Sk. (Vemm.).
Molande-arg, adj. mycket arg. Sdm.
Mol-arbeta, v. n. 1 ifrigt arbeta. Sm.
Mol-bliga, v. n. 1 se mycket stinnt på
någon. Sdm.
Mol-elak, adj, genom-elak, mycket elak. Vb.
Mol-ensamer, adj. alldeles ensam. Sdm.,
nk. Mol-ensam, Vm.,ög.,sm.,bhl.,kl.,bl.;
molene, Ul.; molenä ensammen, Vb.; mos-ensam,
id. Sk.
MoLenä lite, adv. mycket litet. Vb.
Mo-lite, id. Nb.
MoLenä lögom, adv. särdeles lagom. Vb.
Mol-girig, adj. mycket flitig. Hs.
Mol-girnas, v. d. 1 ifrigt fika efter något.
Hs. (Alfta).
Mol-hvater, adj. utmärkt förträfflig. Ög.
S. hvater.
Mol·liten, adj. mycket liten. Vb.
Molläiten, id. Nb. (Ö. Cal.).
Mol-läsa, v. n. 2 blockläsa. Sdm.
Mol-mörker, n. kolmörker. ”Han sitter i
mol-mörker”. Göteborg.
Mol-rik, adj. mycket rik. Sdm.
Mol-se (ipf.-såg), v. n. se mycket stinnt
på något. Vl.
Mol-stark, adj. särdeles stark. Vb.,—sdm.
Mol-still, adj. fullkomligt stilla. Sdm.,vm.
Mol-stor, adj. ofantligt stor. Vb.
Mol-supa (ipf.-söp, sup.-supit), v. n.
öfvermåttan snpa. Sdm.,sm.
Mol-svärja (ipf.-svor, sup.-svurit), v. n.
rysligt svärja. Vm.
Mol-tiga (ipf.-teg, sup.-tigit), v. n.
fullkomligt tiga. Sdm.,—sk.
Mol-träta, v. n. 2 ständigt träta. Sdm.
MoL-väl-gjodt, utmärkt väl arbetadt. Vb.
Mol-värka, v. n. 2 förfärligt värka. Sdm.,nk.
Still-molende, adj. alldeles ensam. Hs.
Still-modand, Fl. (Nerpes i Öb.);
stillmod-allena, Fl. (Nl.); still-mol-allein, id. Vb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
