Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - MÄL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
b) föra talan, tilltala; c) lofva, utfästa. LL.; fn.,
n. mæla; d. mæle; fe. mađeljan, mäđlian, säga,
tala; nht. melden, säga; d. melde, göra bekant,
omtala; skot mel, mell, tala; swz. mäddelen,
pladdra; moes. maþljan, tala; hebr. םלל,
malal, locutus fuit.
För-mål. n. förbehåll, vilkor, ”Mä dä
förmål byter ja‴. Kl. Fn. formáli, id.; fe.
formâl (formæl), n. förbund.
Len-mällter, adj. som har svag röst,
lågmält. Bl. Låg-mjält. Sm.
MåL-före, n. talförmåga. ”Han har bra
målföre”. Ög.sm.,hl. Fn. málfæri.
MåL-laus, adj. mållös, stum. Vb. Fn.
mállauss.
MåL-stulän, adj. som förlorat rösten, ej
förmår eller af blygsel eller förskräckelse ej
vill tala. Vb.
Mål-trast (pl.-ar), m. sångtrast: Turdus
musicus. Fl. (GK., K., P.). Klera, f. Sm.;
kramsful, m. id. Sk. D. måltrost.
Mäle, n. mål, talförmåga. ”Ja tror du har
taft mälet”. Hl.,sk. ”Han fikk mål å mäle
för sej”. Bhl. Mel, n. mål, uttal. ”Eit
dåligt mel.” N. G. Fsv., fn. mæli, n. tal ; n.,
d. mæle; fe. mæl, id.; lett. méle, uttal.
Mäliker, adj. umgängsam, vänlig (i tal).
Bl. Mälinger, adj. medgörlig, eftergifven. Sk.
(Herrest.). Fn. máligr, pratsam.
O-mali, adv. outsägligen, gauska mycket.
”Omali snogg”, ganska vacker. Dl. (Elfd.).
O-mält, adv. oskäligt, obilligt. ”Han
begärte fem riksdaler tunna för potatisen, men
ja kunne inte mä’e, för dä va ju alldeles för
omält”. Sdm. Jfr fsv. omæleliker, adj.
outsäglig. J. M. Yrt. s. 163: ”omælikit ællar
osighelikit hopp”. Horol. f. 13. Cod. A. 38,
f. 157. S.S. 3, 92.
För-mål, n. 1) för-rätt; 2) i förväg ätet mål,
före det vanliga målet. ”Förmål gör bruden
fägermätt Hon har nog fått förmål i dag, så
att hon ä fagermätt”. Kl.
Glåp-mål, n. ett starkt mål, som någon
gör, då han får godt tillfälle. ”Ja har äti just
ett glåpmål”. Götal. Fn. gleipa, sluka i sig.
Kapplans-måL, n. kappelanens lön. Sdm.
Klókkar-måL, n. lön, afgift åt klockaren.
Sdm. Fsv. mali, m. gåfva, afgift; deraf
klokkare mali, fästninga mali, smör mali, m.
Māling, m. börda halm eller hö; så mycket
foder som ett nötkreatur behöfver till ett mål.
N. G. Maning, malning, m. id. S. G. Fn.
málungr, m. en portion mat.
Mall, m. 1) mönster, modell till något
verktyg, eller till hvad som helst. Vb.,hs.,dl.,fl.
(Nl.) m. fl.; 2) sätt. ”Hä går int an på han
mallen”. Fl. (Ingo). Fin. malli, modell; holl.
mal, n. id.
Malla, v. n. 1 1) passa väl, likna sin
modell. Fl. (Nl.). Maall (ipf. mallä), a) id. ”Hä
mallä riktit”, det passade väl. Vb.; b) slå in,
lyckas. ”Hä mallar inga”, det passar icke. Fl.
(Nl.). Mallä, passa väl. G.; 2) malla till,
göra modell till något. FI. (Öb.).
Mål, n. 1) eg. (såsom i riksspr.) mått. ”Ta
mål”, taga mål till kläder. Götal. Mal, n.
mått. G.; 2) 1/4 tunna = 1/24 mantal i
Medelpad. Mp,; 3) tiden mellan målen elle
måltiderna, hvilken användes till arbete vid
jordbruket, ”Vi ska ta ud mä märrana å driva
ett mål”. Deraf a) mellan-mål, n. tiden under
hvilken kreaturen fodras, innan arbetet på
marken börjar å nyo, t. ex. tiden mellan kl.
12—3 på eftermiddagen. ”Vi ska rensa gróben
under mellanmålet”. S. Sk.; b) mål bete, n.
tiden mellan tvenne måltider. Kl.; 4) det mått
eller myckenhet mjölk, som en ko lemnar vid
en mjölkning. ”Mórron-, middas-, kvälls-mål”.
Sk. Fsv. mal, n. a) mått. ÖGL. HL. SML. VML.;
b) gräns. VGL.; c) bestämd tid, viss tidpunkt;
deraf hælaghs-mal, mielkmal. VML. GL.; d)
måltimme. VGL.; d) måltid; fn. mál n. a)
mått; b) bestämd tid ; c) måltidstimme; n. mål,
n.; fht. mâl, n. a) mått; b) tid; fe. mæl (mal),
n. tid; moes. mel, n. tid, tidpunkt.
Måla, slutändclse i många namn på ställen,
som genom målning (afmätning) eller klyfning
blifvit åtskilda t. ex. Persmåla, Siggemåla. Bl.
sm.,hl. m. fl.
Måle 1, m. afmätt jordstycke; torp eller
bebyggd intaga af skog eller utmark; deraf
ömåle (sammandr. af ödes-måle) in. liten ängbit
eller lapp i ett åkergärde, som bär gräs. Äkra,
f. id. Sm.,hl.
Måle 2, m. ett visst beting; afmätt och
förelagdt arbete under slåtter, skörd, odling m.
m. Sm.,hl.,ög. Fsv. mali, m. a) gåfva, afgift;
b) lega, lön.
Måle 3 (pl.-lar), m. hög, hop; deraf
vedmålar, m. pl. högar af ved, som ligga ute på
marken. Sm.
Mål-emella, adv. från en måltid till en
annan mellan de bestämda måitidstimmarne.
Hs. (Bj.). Mål-mellan, id. ”Han äter inte
målmellan”. Vm. N. måle millom.
Måls·bete, n. 1) ett bete för dragarne
mellan de vanliga fodertimmarne. Kl.; 2)
arbetsstund mellan 2;ne måltider. Sm.
Mål-sjuka, f. matleda; en sjukdom som
enligt folktron botas genom att måla (mäta)
sjuklingens längd från hjessan till fotabladet samt
från de vågrätt utsträcka fingerspetsarne. Sk.
(Ljunits,Lugg.).
Mål-staen, adj. (om mjölk) som stått från
det ena målet till det andra. S. Sk. D. d.
målståen, id.
Mälingar, m. pl. ett ytmått, sjettedelen at
ett tunneland. Jtl. Falkman, orternas underv,
s. 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
