Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- R
- RAL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rallar, m, slarfver, vräkllng. Fl. (GK.).
Rallare, el. raller, m. sqvallrare. Vg.
Rall-bytta, f. sqvallerbytta. Norrl.
Ralle bus el. ralle-buse, m. järnvägaarbetare.
Vg.,nk.,sm. Rall-kóftar, rall-pikkar, m. pl.
id.; oqvädlnsord. Vm. (Norbergs s:n). Jfr
åbuse.
Rall-hund, m. 1) hund som löper omkring
utan egare; 2) löpsk hund; 3) sqvallrare. Nb.,vb.
Rall-källing, f. sladderkärring. Vb.
(Skellefte). Rall-kärring, Hs. (Ljusdal);
rallt-kärring, rallte-kärring,</i> Vm.,vg,; rall-kóna,
Vb.; rall-kónnta, f. id. Hs. S. kóna.
Rall-kónnt, m. sqvallrare, en som löper
med sqvaller. Vb.,mp.
Rall-pinne, (pl.-nar), m. egentl,
sladderpinne; åsnemärke, en pinne med tråd och
krökt knappnål att fästa på ryggen till straff
för sqvalleraktiga barn. Hs. (Db.).
Rallta 1, v. n. 1 sqvallra. Sdm.,nk.
Rallta 2, f. sqvallrerska. Sdm.,nk.,ög.
Holl. ralle, f. id.
Ralltig, adj. sqvalleraktig. Kl.,ög.
RALLA 2, v. a. o. n. 2 trilla, rulla, ramla.
"Ralla ärter" för att rensa dem. "Ärterna rallte
i sållet". Allm.; 2) falla nedåt, släpa utför.
"Ralla ner". Sveal. D. d. raldre ned, trilla,
rulla ned. Jfr ralla 1, som måhända är
samma ord.
Ralla 3, f. skottsäng att skjuta under en
större. Ög
Rallter, n. ett barn, som ej fullt kan gå,
utan lätt faller. Sm.
RALLA, 4, v. u. 1 skämta, gyckla, göra narr
af. Kl., bl. Rallja, id. "Han bara ralljar". Kl.,
sm. E. rally; frans, railler.
RALLE 1, m. luftstrupe. Ordet brukas blott i
sammans, gåse-ralle, m. strupe på en gås. Med
en och annan ärt i sig för att skramla nyttjas
gåserallen att nysta på. Vg.,sdm. Gåsa-skrångla,
f. id. S. Sk. D. d. ralle, luftstrupe; gåse-ralle.
RALLE 2, m. Den, som skall timra sig ett hus,
håller timmer-gänge, n. (timrings gille), hvilket
varar lika så länge som timringen. På det att
välfägnaden ej skall tryta, bära grannqvinnorna
till timmerkarlarne gröt, som kallas ralle-gröt, m.
emedan öfverst i grötfatet ligger ett lager af
hårdkokta ägg, kanel, sirap m. m., hvilket lager
benämnes ralle. R. Dybeck, Runa 1849, s. 36.
RALLE-BUS, rall hund, -kjälling, -kónnt,
-kónnta, -pinne, rallta, ralltig, s. ralla 1.
RALLÅ, f. liten flaska. Brännvins-rallå, f.
Fl. (GK.,K.). D. d. ralde, ett slags kärl.
RAM, adj. 1) stark. Sm.; 2) väldig, stor,
uppenbar; i sammans, ram-stor, mycket stor,
ram-stärk, mycket stark. Vb.; "ram bonde, hora.
Dä ä mitt rama allvar"; ram-tjuv m. tjuf utlärd
att stjäla; 3) amper, skarp i smaken, gammal
och starkt luktande. "Ram ost, ramt kött Dä
smakar, luktar ramt". Svea-, Götal. Ramig, id.
G. (Atlingbo); 4) sträf; om rösten när man är
hes. Dls.; 5) hemsk, spökande. "Tär ä ramt",
der spökar; deraf ramma, v. n. spöka, dona
doft. Fl. Fsv. ramer, stark; fn. rammr, ramr,
hramr el. hrammr, id.; n. ram, a) käck, dugtig;
b) besk, bitter; d. ram, id.; e. dial. ram, illa
luktande.
Ramen, m. def. hin onde. Hs. Rammen,
m. def. id. Vg.
Ramsa, v. n. 1 vara löpsk; om får. Vg.
Ramsa-tid, m. brunsttid för fåren. Vg.
Ramsk, m. ramslök: Allium ursinum. Sk.
Ramms, m. S. G. Skot. ramsh. n. rams;;
bay. ramsel.
Rammskårr, adj. 1) härsk till smak och
lukt, styggt smakande, luktande; 2) stinkande
som en bock. G. E. rammish.
RAM el. ramm (pl. ar), m. 1) ursprungl. egentl.
hand; 2) klo. Vg.; 3) ett verktyg med klo för
torfvens uppdragning vid gräfning. Sdm. Fn.
hrammr, m. hand med utsträckta fingrar. SE. 1,
542; n. ram, labb, björnram; fsv. ramber, m. ram.
Ram, n. fångst, grepp; tillfälle, lägenhet;
en förmon som tillskyndas någon utan möda.
"När han såg sitt ram, så fikk han i’en å slo’en
i bakken". "Passa ram, passa på sitt ram",
passa tillfälle. Allm. Fsv. ram, n. tillfälle.
Rimkr. s. 490; ram, m. S.F.S. 5, 112; d.
ram; n. råm, id.
Rama el. ramma, v. a. 1 1) gripa dugtigt
tag i, fatta hårdt om, oförskämdt fatta uti.
"Rama tag, ramma i’et, ramma te sej". Allm.
Ramä upp, med grofva kilar uppdrifva. G.;
2) träffa, råka. "Stenen rammade hanem i
vinan". Råmma,id. "Dä får råmma lykka", det
får råka lyckan, gå hur det kan. Ramma el.
råmma,id. "Ja råmmar inte dit". Sk.
"Rama (el. ramma) tillfälle», taga tillfället i akt.
Sm.; 3) ramma säk,förmå resa sig upp, orka
lyfta sig på benen. Vg. (Elfsb.). Fn. ramma
träffa det man sigtar på: d. ramme;n. råma;
holl., nfris.,ns. ramen,id.; e. dial. rame,räcka,
nå, hinna fram (Grose, 126); hremma,
ungvibus vel curva manu rapere, prehendere.
Râmme-lykka,f. lyckligt vågspel. Kl.
RAM, ramande,s. ramn,.
RAMEN, ramig, rammen, rammskårr, ramsk,
s. ram.
RAM-LUKÄ, s. ramn.
RAMM 1 (pl.-er), m. 1) fuktig äng, träsk. Vg.
(Elfsb.), hl.; 2) kärraktig kant omkring
torfmossar. Sk. (N. Åsbo). Jfr råme.
Ramme,m. Scirpus cæspitosus. Sm., m. fl.
Ramme-hö,n. hö af Scirpus cæspitosus. Sm.
RAMM 2, s. ramn.
RAMMLA, v. o. a. 1 1) (såsom i riksspr.)
nedstörta med buller, med buller falla omkull;
2) slå, bulta med mycket buller; gifva stryk.
"Rammla på nåen. Rammla över". Svea-, Götal.;
3) skramla (t. ex. om koskällor). Sdm.: 4)
bullersamt prata; sqvallra. Gstr.—ög. Raambla
óm,prata om något utan reda och sammanhang.
Fl. (Ingo); 5) utösa ovett. "Rammla å på nåen".
Svea-, Götal. N. ramla,bullra; nedstörta med
buller; d. <i>ramla,/i> bullra; holl. rammelen,bullra,
prata bullersamt; nht. rammeln,slänga, väsnas
med armar och ben.
<poem>
Rammel,n. 1) buller af fallande saker.
"Rammel å skrammel". Allm. Rambel,n. Fl.
(Nl.); 2) stryk. Allm.; 3) bullersamt prat,
sladder. Sdm.,ög.
Rammel-gata,f. sqvallerbytta. Sdm.
(Björkvik).
Rammel-kus,m. 1) bullrande menniska; 2)
stor rumlare. Vb.
Rammel-skalle,m. lustig karl som pratar
mycket. Ög. (enl. Ihre).
Rammel-takka,f. sqvallerkärring. Ul.
Ramlug,adj. ovig. Hs. (Alfta). Jfr råmmler.
/poem>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0553.html
