Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- SKRAT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrati, m. a) jätte; b) ond ande; c) trollkarl;
isl. skratin. m. def. djefvulen; flit. serato, m.
larva. monstrum (Graff 6, 577); mht. schrate,
schratze, schraz; bay. schrätz, m. id. (Schmell.
3, 519): kärnt. schrätt, m. buse (Lexer, 225);
slov. shkrat ande, fan; pol. skrzot, id.; gl. böhm.
scret, hasande, tomtgubbe. Anm. Utom
nedanupptagne landskapsord hörer äfven hit sv.
skratt-aborre, m. vattenödla, trollfisk: Salamandra
aquatica.
Bakk-skratte, m. 1) gengångare, som går
omkring hufvudlös på höjder och skrattar; 2)
ett slags tomtgubbe, som är behjelplig i huset,
men dock tager ägg, ved m. m. från gården,
hvarvid han knackar på fönstret och skrattar. Ul.
Åker skratt, m. åkerspöke, fogelskrämma
på åkern. Fl.(Öb.).
SKRATTA 1, v. n. 1 1) (såsom i riksspr.)
cachinnari. D. skratte, id.: 2) om ljudet af en
sprucken fiol eller träsko. ”Når han skala över
stajnoren å träskorna skratta, så grina grebberna
åd’en, men han sa, dä va ingen gröd å grina åd,
för han hade inte rå te å fly se nå’na bäder”.
Sk. (N. Åsbo).
Skratt, m. skratt. ”Slå skratten i väret”,
skratta högt. Sk. (Onsjö). ”Skratta åt
skratten”. Vg.
Skratta 2, f. snöskata: Turdus pilaris. Ul.
Skratte, m. narr. gäck, föraktlig person,
som väcker åtlöje. Vg.,sm.(Vestbo). Gl. sv.
skratte, m. (Laur. Petri post.); fd. skratte, id.
Måhända dock samma ord som skratte, m.
spöke, tomtegubbe.
Skratt·milder, adj. skrattlysten,
gladlynt. Vg.
Skratt-ske, n. skratt; eg. anfall, paroxysm
af skratt. ”Löpa skrattske”, gyckla. Ög.
(Fornås). Skratta-ske, n. fåfänga steg,
narraktiga upptåg. Vg. Jfr skede.
SKRATTA 3. f. gammal ogift piga. Sm.
SKRAULÄ, s. skravla 2.
SKRAU-POGGA, s. pugga.
SKRAUV, skrauvs-ol, s. skruv.
SKRAV, s. skrabb 2.
SKRAVA·GRÄS, n. hästhofsört: Tussilago
Farfara. Jtl. Skråp, m. Åm.; fóla-fötter, m. pl.
Vg. Gl. sv. (Bromel) häste-hov, hostört, lungebota;
(Frankenius) hestahof, hostaört.. Jfr skroma.
SKRAVEL, n. l)afskräde; slödder, pack. Ög.,
kl.; 3) småsten: med småsten betäckt mark.
Nb.,vb. Fn. skrifl, n. skräp.
Skravalls-töj, n. skräpsaker. ”Di sållde
på aktjoncn i går bårstens skravalls-töj”. S.Sk.
SKRAV-IS, m. skrafvelis. Ög. Skråv·is, m. Allm.
SKRAVLA 1, v. n. 1 1) skräfla, storskryta.
Sm.; 2) tala högröstadt, såsom då många tala om
hvarandra. Åm. Fn. skrafa, tala, prata; n.
skravle, skräfla, storskryta.
Skravla 2, f. skravler, m. storpratare,
skräfla. Sm.
SKRAVLA 3, v. n. 1 1) gnissla. Norrl., Sveal.
Skraulä (ipf. skraulä), id. G,; 2) rasla, prasla,
gifva ett knirkande ljud af torrhet; om ljudet af
torra skinn då de skakas. Norrl., Sveal. Skraffla,
id. Nk. Jfr isl. skráfa, knirka. gifva ett
knirkande ljud af torrhet; fn. skrapa, knirka; bullra;
skrapla, gifva ett rasslande ljud.
Skravel-sjuka, f. sjukdom hos kreatur, då
huden blir torr och skroflig. Hs. (Db.).
Skravla, f. id. Nk.,vm.
Skravel-tórr. adj. torr så att det
skramlar; kras-torr. Hs.,ul.,sdm. Skra-tórr, id. Hl.
Fn. skraf-þurr, adj. förtorkad ; isl. skræl·þurr, id.
SKRE, skrening, s. skrå 1.
SKRED, skrekka, skrena, s. skrida.
SKREK, s. skräk.
SKREKK, m. tunntapp. Sk.(Vemm.). Skrekkj,
m. id. Sk.(Ox.).
SKREV. s. själ-skrev.
SKREVLA, f. smal och lång öppning, skrefva.
Bergs.skrevla. Ög. Fe. scräf, m. bergskrefva;
jfr fht. scrëfan, v. a. inskära.
SKREVLING, m. sjukling. Sk. (enl. Ihre,
DL.). Troligen föråldr. D. d. skrev, svag.
skröplig menniska. Jfr fn. skrælingr.
SKREVSLE, skresle el. gresle, adv. grensle.
”Ria skrevsle”, rida utan sadel. Sm. Jfr skraiv.
SKRIA (ipf. skräj, sup. skräjed), v. n. skria,
skrika. S. Sk. Skrij (ipf. skridde), id. Vb.
Fsv., n. skria; fht. scrian; nht. schreien; ns.
schrijen; gl. frans. scrier; frans. crier; e. cry;
bret. kria, id. Jfr kräija.
<poem>
En-skrika, f. lafskrika: Garrulus infausius.
Dl. Flar-skrika, f. Åm.; röd-tjuka, f. Jtl.;
tell-tjuksa, f. Hj.; låvä-skräjkä. Dl.(Våmh.).
Gasta-skrik, n. Då gasten nattetid far
omkring, upphäfver han hemska rop, än hesa,
än hväsande såsom en gåses (ɔ: gås-karls)
låte, än höga och gälla såsom ett anskri.
Detta rop kallas gastaskrik, och när någon skriker
och låter illa om sig, heter det att han gastar
eller skriker sóm en gast. Sm. (Värend).
Kwónn-skraika, s. skogs-skata.
Nöt-skrika, s. nyt.
Råg-skrik, s. rug.
Skrik-varg, s. varg.
Skräika (pr. skräikur, pl. skräike, ipf. skraik,
pl. skriku, sup. skriki), v. n. skrika. G. Skriik
(skreik, skrikä), Skellefte: skreik (skrek,
skriki), Nb. (Calix); skräkja (skrätja), id. Dl.
(Elfd.); skräkja (sv. böjn.), skrika: om foglar.
Hs. (Ljusdal). Deraf ill-skrika, v. n. skrika
med full hals. Sm. N. skrika; d. skrige,
skrika. Jfr Rdq. 1. 218.
Skrik-tärna, f. skräntärna: Sterna Caspio,
Pall. Bhl.
SKRIDA (ipf. skre, sup. skreet), v. n. skrida.
”Sola skri(d)er på himmin”. Sm.,ög. Skria (ipf.
skre, konj. skree, sup. skridt el. skret), id. Vg.;
skraiđa (pr. skraiđ, pl. skraidum, ipf. skred, pl.
skriđum el. skredum, sup. skriđid). Dl.: skräida
(pr. skrätdur, pl. skräide, ipf. skraid, pl. skridu,
sup. skridi), G.; skri (ipf. skre, skrej</i> el.
skräid, sup. skridi, skridä). Norrl.; skria, (ipf.
skre, sup. skrui, p. p. skruen), id. Hs. (Db.).
Fsv. skriþa, skrida, krypa. Gotl. Hist. 1; fn.
skrida; fe. scridan; fht, scritan; nht. schreiten;
n. skride el. skria; d. skride.
<poem>
Bog·skre, n. vrickning i bogen: då bogen
på häst eller annat kreatur skrider ur led. Hs.
Bog-skriden, adj. vrickad i bogen. Vb.
Skred (skre), n. 1) steg, fjät. ”Dä skre ett
skre”, det skred något litet. ”Gå över skreet”,
gå utom skrankorna. ”Kómna av skre”,
komma af sig. "Dä går på skre", om något som
ej går väl, utan bakvändt. Svea-, Götal.; 2)
ett slags maskar (larver), som under det de
krypa, bildande en ormlik sträcka af en eller
flera alnars längd, lemna slem efter sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0627.html
