Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SMAL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smal. Smallna, id. G.; 2) blifva mager.
Götal. Smalas, v. d. 1 id. Sk. D. smalles.
SmaL-bjälla, f. får-bjälla. Vg.(Vadsbo).
Smala-bog el. smal·bog (pl. -ar), m.
fårbog. Sm. Smale·bo(g)ar, m. får- eller
getbogar. Bl.
Smala-kött (smala-kött, smal-kött), n. kött
af får och getter. Götal. N. smalakjøt.
Smala-lår (el. smal·lår), n. får- eller
getlår. Hl.,vg.,sm.
SmaLa-ris, n. löfgrenar, som gifvits fåren
till foder. Vg.(Elfab.).
SmaLe-hus, n. smale-katte, m. fårhus.
Vg.(Elfsb.).
Smale-krópp (pl. -ar), m. slagtad får- eller
get-kropp. Sm.
Smale-mat, m. får- eller get-kött. Ög.
Smal-hop (pl. är), m. hop af får och getter.
Hs. Smålå-’op, m. Dl.(Mora).
Smal-kritter (smal-kriter el. smal-kretar),
pl. småkreatur, får och getter. Ög.,sm.,bl.
Smal-kräken, n. pl. def. Hl.
Hel-smidd, adj. helt och hållet förfärdigad
af samma väf; om fruntimmers lintyg.
"Hel-smidd särk". Eljest är öfre delen (övdelen) af
finare, nedre delen (neandelen) af gröfre väf.
Gestr. I ordet hel-smidd framträder den
ursprungliga betydelsen af fsv. smidha, fn. smiđa.
In-smidig, adj. falsk, inbunden, bakslug
Vg.,g.
Smed, m. svart paddtorsk. Sk. (Rå,Kullen)
bhl. Mat-far, m. id. Bhl.
Smedje-bråte, m. hvarjehanda smedverktyg.
Götal.
Smi-bög, m. smedjebälg. Dl. Fn. smiđ-belgr.
Smida, f. konst, konstverk. "Dä va en
smida te å göra så". Hl.(Breared). Fn. smiđ, f.
Smidd, m. smed. Sk. Fsv. smiþer, smidher,
m. a) i allmänhet, den som förfärdigar något;
deraf bol-smiþer, træ-smidher; b) smed.
S.S. 3, 249. S.F.S. 4, 32; fn. smiđr; fd.
(runstenarne) smiþr; fht., n., holl. smid; nht. schmid;
fe. smiđ; e. smith.
Smid·sill (pl. -er), m. smedslagg. G.(F.).
Smid-sindrä, sme-sinner, s. sinner.
Smi·skrókk, s. skrókk 2.
Små-smie, n. 1) hvarjehanda små
handarbeten. Ög. (Ydre); 2) småsaker. "Dä e inte
småsmie dä". Vg. (Kåkinds h.). Fsv. smidhe,
n. a) smide; b) smycke af smidd ädel metall.
S.S. 2, 2, 135. S. Marg. f. 10 v.; fn. smidi,
n. förarbetadt föremål; n. smide, smide; d.
d. smede el. smej, prydnad; eg. sådan som är
förfärdigad af metall.
Smakka, v. a. 1 slänga (fram) att det
smäller, häftigt lägga fram. "Han smakkä paperen
fram på tingsbordet. Han smakkä pengarne
fram åt’an". Smakka sej ner, med buller
vräka sig ner, vårdslöst sätta eller kasta sig ner.
Fl.(Nl.).
Smikk, m. liten plätt af deg eller ler. Sdm.
Smikka, f. hop. Dl.(Mora).
Smikk (ipf. -ä), v. a. slå till hastigt och lätt.
Vb. N. smikka; nht. dial. (Nassau) schmicken.
Småisk (ipf. o. sup. -a), v. a. kasta med fart.
Fl.(Nl.).
Småkkse, v. n. kasta något blött att det
låter smakk. G.
Smäkk 1, m. 1) (såsom i riksspr.) lätt och
hastigt slag med flata handen; stryk; 2)
smällkyss. Vb. N. smikk; d. smæk.
Smäkk 2, ni. 1) smalt hängande läder- eller
tygstycke; deraf böks·smäkk, byxklaff;
hätte·smäkk, mösse-smäkk,</i> mösskärm; 2) klaff;
deraf smäkke·bord, n. ett bord med klaffar. Götal.;
äfven Sveal.; 2) en del af ett fruntimmers
lifstycke. Sm.; 4) bak-smäkk, m. ryggstycke i
vagnsbord. Sk. D. d. (Bornh.) smæk,
mösskärm (Adler, 21).
Smäkka 1, v. a. 2 slå lätt och hastigt med
flata handen att det smäller. Allm. Smäkka
te. Sdm.,ul.,vg.,ög.; småkkä, id. Småkka si
upp, utan krus sätta sig högre än man
förtjenar; i högsätet. G. D. smække.
Smäkka 2, f. 1) köttbulle. G.; 2)
skinnlufva. Vg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
