Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SMÅ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Småsker, adj. småaktig. "Han ä småsker å
snål". Kl.
Små-skol, s. skola 3.¨
Små-skug, adj. ilistig. Sdm.
Små-smie, s. smida.
Små-spjuttig, s. spjutt.
Små-spunnen, adj. 1) eg. fint spunnen; 2)
smånätt; om personer. Sk. (Ljunits h.).
Små stajnu, s. stain.
Små·stild {små stilt el. små stylter), adj.
som har små bokstäfver; om bok. Sk. N. småstilt.
Små-sven (pl. ner), m. 1) liten dräng.
Halv·kullsinge, m. id. Sm.; 2) liten uppassare,
betjent. Sk.; 3) uppassande yngling vid bröllop.
Bhl. Fsv. smasven, gosse; page. S.S. 1, 104.
S.F.S. 4, 35. Er. Pom. Gårdsr. 5, 6. Cod.
A. 13, f. 5. Sv. Pr. K. f. 16; fn. smá-sveinn;
fd. smaa-svendm (Mlb., Bib. Ov.). Jfr sven.
Små-svada, s. svida.
Små-såirä, f. harsyra: Oxalis acetocella.
Dl. (Elfd.). Gök-mat, m. Ög.; har-väpling,
m. id. Fl.(Öb.).
Små-säv, s. säv 2.
Små söar, s. siođa. Fn. smá-saudr, m.
litet får.
Smått, lockelseord till a) höns. Ög.,sm.;
b) grisar. Vg.
Småtteri, n. hvarjehanda småsaker. Dls.
Småtting (pl.-ar), m. 1) litot barn,
småbarn. Svea., Götal,; 2) litet djur. Sdm.
Små-tokug, adj. ej rätt klok, mindre
vetande. Vb. Små~vitin. Fl. (Nl.): små vetand,
små-år-se, id. Fl.(Öb.). Jfr toka.
Små·vura, v. a. o. n. 1 1) förklena,
nedsätta värdet af en sak, t. ex. då man
missbjuder derpå; 2) (vid frieri) vara alltför
granntyckt; deraf små-vuren, adj. alltför granntyckt
(vid frieri). Sk. D. d. småvuren, småaktig.
Små-väv (pl.-ar), m. väfnad af medelstort,
antingen af fint blångarn eller linne- och
bomullsgarn. Vg.(Skarab.).
Små-äde, f. agnar och kort halm till foder
åt boskap. S.Sk. Af sv. äta.
Små-äkst, adj. försedd med små ax; om
säd )( stor-äkst el. grov-äkst. Vb.—-sm. N.
småekst.
Smallra 1, v. n. 1 1) bullra, slamra.
Sm.,vg.; 2) prata bullersamt och dumt. Vg. Snåla
(ipf. o, sup. småla), v. n. stoja, larma, gräla.
Vb.,mp.,hs.,gstr.,hj. Smala, 1) id. Dls.; 2)
prata fort och osammanhängande. Vg. Smål,
n. larm, stoj. oväsen. Vb.,hs.,gstr. Smal, n.
smattrande ljud, såsom af en kråk-smattra,
eller då man stryker med en käpp längs efter
ett plank eller staket, sammansatt af läkten
eller spjälor. Dls. N. smala, smålå, v. n.
larma, smälla.
Smallra 2, f. sladdrerska. Vg.
Smäll, m. 1) såsom i riksspr.; 2) slag, stryk.
Allm.; 3) fjärt. Sm.; 4) speglosa. Ög.; 5)
mängd. Vg. Jfr skräll 3. Isl. smellr, m.
smäll; n. smell; d. smæld.
Smälla 2, f. fälla. Rått-smälla,
råttfälla. Sm.
Smälla 3, f. fårald: Silene inflata. Jtl. I
andra munarter blärer, knäkker, f. pl. Sk.;
duve—ägg, n. Nk.; gumse-pungar, har-pungar,
m. pl. Benämningen smälla är deraf att barn
pläga blåsa i blomfodret, och instänga luften
deri, som ger en smäll, när blomfodret
sönderslås. På samma sätt har skånska namnet
knäkker bildats.
Smälle-brö, n. tunnbröd. Vg.
Smäll-fiken, n. dugtig örfil. Allm. Jfr
nht. ohr-feige.
Smäll-full, adj. alldeles full, blixtfnll.
Fl.(Nl.).
Smäll-hakkor, f. pl. svensk kornell:
Cornus suecica. Fl.(NK.). Jfr skrubbär.
Smällon, n. backsmultron: Fragaria collina.
Sk. Knakk-bär, hätte-bär. Vg.; bakk·bär.
n. Bhl.
Smals, n. smält fett, qvarlefvor af smålt
och skiradt ister. Ög. (Gullbergs h.). Deraf
häger-smalts (el. häger-smatts), n. hägerister.
Sm. Fht. smalz; nht. schmalz.
Smult, n. 1) flott, gåsfett. Götal., äfven i
Sveal. Smollt, smöllt, n. Vl.; 2) en bland.
ning af hackadt ister, talg, salt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
