- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
659

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SPJÄ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spurnit. Fsv. spiærna (ipf. sparn), sparka. S.S.
1, 168. Sv. folkv. 1, 154: "somliga han med
fötterna sparn"; fn. sperna el. spirna (ipf. sparn,
sup. spurnit), genom ljudsämjning spenna (ipf.
spann) i fe. speornan; e. spurn; fht. spirnan,
spërnan. Jfr spôre.

Spjänna skärå, spjerna skata; en lek vid
slåtteröl, att lägga sig på någons uppresta
fötter och af honom kastas långt bort i höet. G.
S. skär 3, under skjärå.

Spjärn, m. spark. Sveal.

Spjärt, m. spjärta, f. sprätlhök. Jtl. Spjätt
(def.-en, pl. spjätta, def.-n), m. sprätt. Hs.(Db.).

Spjärttis, v. d. hoppa; om fisk. Fl.(K.).

Späntugr, adj. svår, besvärlig.
Vm.(Fellingsbro).

Spän-vatten, n. det vatten, som genom
trampning, uppvindas ur grufvor. Nk.(Norbergs s:n).

SPJÄRR, s. spjurr.

SPLITTA, v. a. 1 reda. "S. gärn". Bhl. Ns.
spliten, klyfva; d. splitte; e. split.

SPLITTER-NY, splitt-nåkugur, s.
spik-spångande.

SPO SIG, s. spudä.

SPOK, n. fogelskrämma (i åker). Hs.,sm.
Fsv. spok, spöke. S.S. 3, 115; gl. sv. id.
(Kyrkob. Barnch 6, 69); gl. d. spog, "et uhyre,
utyske" (Vid. Selsk. D.O. 6, 724): nht. spuk, spok,
va. spöke; holl. spook, n. id. Jfr puke 1.

SPOKTER? hundloka: Anthriscus sylvestris.
Göteb. (enl. Linné). Spökter, id. Hl. (enl.
Wahlenb.).

SPOL, m. 1) stjert. Vb.; 2) ryggfena. Sveal.
Fn. sporđr, m. iisksfjert; n. spor, m. id. Jfr
spór 1, spjaul, späl.

SPOL-DA, s. spor 2.

SPOLE (pl.-lar), m. 1) (såsom i riksspr.) spole
(i en spinnrock eller väfskyttel). Spölu, f. id.
Vb.; 2) läng och smärt pojke; oförfaren yngling.
Spoling el. spoling (pl.-ar) m. id. Sveal. N.
spole, spole; fht. spuolo; nht. spuhle; e. dial.
spoele; ir. spol, väfskyttel.

Kärr-spole, m. hjulek (till en kärra).
Fl.(Nl.).

Ränne-spole, s. rinna.

SPOLK (pl.-ar), m. smärre delar af qvistar,
halm. Fl.(Nl.). Jfr spjólk.

SPóR 1, m. 1) eg. svans. "Mä spór å gór",
med hull och hår, helt och hållet. Vg. "Mä
górr å spórr", id. Ul.,hs. "Steka både mä gór
å spór. Han åt ópp fisken mä gór å spór". Vm.;
2) kant och ände på ett sågbräde, hvaraf språtar
huggas. Hs.(Db.). Fn, sporđr, m. a) svans,
stjert; a) det yttersta af en sak, kant, gräns; fsv.
sporþer, m.; fsax. spord, kant, gräns.

Spóra, v, a. 1 afhugga kanterna och
ändarne på bräder. "Spóra bräder". Hs.

Fot-spór, s. fot.

SPOR 2, n. spår. Dl. Fsv. spor, spur, n.;
fn., fht., fe., d. spor; nht. spur; holl. spoor, id.
Roten är troligen det förlorade starka moes.
verbet spairan, spar, spêrun, spaúrans,</i> quærere,
investigare. Grimm, gr. 2, 57; n:o 575. I
fornnordiskan har det förmodligen hetat spera (spar,
spurum, sporinn). Jfr spôre, spärr.

Spôra, v. n. 1 lemna (smutsiga) spår eller
märken efter fötterna, smutsa ned (golf) med
fötterna. "Gå inte å spôra ner golvet! Spôra
inte på golvet! Hva går du å spôrar ätter?"
Vg. Fn. spora, trampa på, träda under fötterna.

Spor dager el. spor-dag, m. spaning,
underrättelse, kunskap (erhållen genom
efterforskning), rykte. "Di fikk ingen spordager på hvem
sóm stal hästen". Nk.,kl.(Tjust),ul.,vl.
8pyr-dager, spor-dager, m. G.; spórda, m.
Fl.(Vörö); spol-da, m. Vg.,vl.; spór·slag, n. id.
Fl.(Ingo). Spordan, m. efterfrågan. "Dä ä
sådan spordan efter säd". Sk. Fsv. spordaghi
el. spurdaghi, m. spaning, vetskap, kunskap.
SML. Kg. St. IV, 5, 3; fn. spurdagi, n.
spurdag.

Spór-kar(l), m. karl, som biträder t. ex.
vid fiske och i aflöning erhåller en viss del af
fångsten; deraf spór-kar(l)s-lótt, m.
Sdm.(Örnö).

Spórr-dike, n. mindre dike, som går ut i
afloppsdiket. Sm.

Spór-räkkä (ipf.-räkktä), v. a. förfölja
någons spår. G.(F.).

Sporr-skålldrå, f. pinne i en vagnstege,
som sitter löst och slamrar. G.(F.).
Sprus-skvalld, m. id. S.G.

Spurja, spura el. spöra (ipf. spure, sup.
spurt el. spurjt), v. a. o. n. 1) följa på spår,
efterspana. Sm. Spöre el. spörje (ipf. sporde,
sup. sport), id. "Man kan nókk spörje’ haren
på snin". S.Sk.; 2) spörja, efterfråga; få
veta. Sm. Spöri (ipf. spördä). Dl.; spörra (ipf.
spurte). Bhl.: spula. Hl.; spöri (ipf. spodh el.
spörjä, sup. spodht), id. Vb. Fsv. spyria el.
spöria (ipf. spurþi), spörja. L.L.; fn. spyrja (ipf.
spurđi); n. spyrja, a) spåra upp; b) spörja;
fsax., fe. spyrjan; fht. spurjan, spåra; nht.
spüren; holl. speuren: id.; d. spørge, spörja;
e. dial. spar, id.

Spurjament, n. underrättelse, rykte. Kl.

Spörs-mål, n. 1) eg. (såsom i rikksspr.)
fråga; 2) infall, qvickheter. "Han har så
mykkä spörsmål för seg"; 3) nyheter för dagen,
sqvaller. "Kärringar ha ór(d)ning på alla
spörsmål. Springa mä spörsmål". Nk.

Spörull el. spörill, m. frågvis, nyfiken
menniska. Dl.(Elfd.). Spyrill, m. id. Dl.(Våmh.).
Fn. spurull el. spurall, adj. a) som af
vettgirighet gerna frågar för att föröka sin
kun-skap: b) frågvis.

Spör·vidden (spyrr-vidden el. spor-veden),
adj. frågvis, nyfiken. Sk.

SPóRE, m. sporre. Vg. Spuri, m. id. Dl.
Fsv. spori, m. Fr. af N. 2626; spuri, m. Cod.
Bur. s. 156; fn. spori; fht. sporo; nht. sporn; d.
sporo. Jfr spjärna.

Brudgums-spórre, m. Gymnadenia
conopsea. Sm.(Vestbo).

Spóra-bóra, f. hål på lieskaftet hvari liens
häl eller sporre infälles. Spór-hål, n. id. Hl.
Fn. bora, f. hål.

Spórre-bröd, n. hvetebröd som är tunnt
ristadt med en sporre, så att det lätt går
sönder i de afsporrade bitarne. Bhl.(Elfs.).

Spórr·gräs, n. Stratiotes aloides, L. Ul.
Kring Uppsala kallas örten bórrar, m. pl.,
borr-gräs, n.

Spórr-öl, n. hästridning med välfägnad, då
brudgummen hemtas till bröllopet. Bhl.

Tårt·spórre, m. liten trissa, hvarmed man
tillskär bakelser och tårtor. Ul.

SPóRR 1, s. spór 1.

SPORR 2, s. sparr.

SPOR-STóKK, s. stókk, under stinqa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free