Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- STAR ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drycker. Ul. Fsv. starkleker, m. styrka. S.S.
1, 267. Flores, 948. Kg.St. s. 47. Sv. Pr. K.
f. 10. S.F.S. 5, 123. Cod. Gyll. f. 200 v.
S. Bern. f. 172. Sv. Järt. post.: fn. sterkleikr;
n. sterkleikje.
Starkna, v. n. 1 1) stelna; (om det som
förut varit flytande). "Talgen, flóttet, gröten
starknar". Stärkna, id. Svea-,Götal.
Startna, id. Vg.(Skarab.); 2) frysa till, börja
tillfrysa. Ö.Nk. Starkna på, id. "Frosten gör
att hängedyet starknar på". Sdm.,vg. Stärka
på, id. Ög. Startän, stórktän el. stórtän
(ipf.-tnä), v. n. 1) stelna; om smör, talg, flott
m. m. "Smörä, flótä, såsen ha stórtnä". Vb.,
nb.; 2) tillfrysa. "Vattnet ha stórtnä". Vb.
Stórkna, v. n. 1) stelna. "Talgen stórknar".
Åm.; 2) dö; om kreatur. Stórkn´, id.; deraf
stórkjin (uttal, stórtjin), p. p. död. Fl.(Öb.).
Stärka, v. a. döda, dräpa. Fl.(Nl.): stärk
(sup. stärkt), v. a. döda, strypa: eg. om djur
och enkannerligen kattor. Fl.(Öb.); stärkt,
p. p. död, strypt. Fl.(Nl.). Fsv. starkna,
stelna. Birg. Up. 2, 135; storkna, förqväfvas.
S.S. 3, 25; fn. storkna, stelna; d. störkne, id.
Jfr moes. ga-staurkan, förtorka.
Starken el. stärken, adj. stelnad: om fett. G.
Stark-sjuka, f. 1) rödsot. Nk.,ög.; 2)
nervfeber. Fl.(Öb.).
Stark·sprungen, adj. som springer mycket
fort; om hundar. Sm.
Stirska, f. styrka. Hs.(Db.).
Stórken, adj. högfärdig; eg. troligen: styf,
stel. G.
Ström·stärk, s. strauma.
Stärk (ipf. stärkä, sup. stärt), v. a. göra
stark, styf; stärka. Vb. Fsv. styrkia, styrka.
VGL.UL.
Stärke-bär, n. slån, frukten af Prunus
spinosa. Gl. sv. (Frankenius) sterckebär, slåbär.
Stärkelse-gryn, n. gryn af potatismjöl. Sm.
Störk (det-en), m. styrka. "Dä e störk",
det är bastant. "Han har störken", han är
stark. Vg. Fsv. styrker, m. id.
STAR-RAUK, m. laget af kärfvar i en lada.
G. Fn. raukr, m. trafve. Första stafvelsen star
är troligen af fn. stađar, genitivus af stađi, m. stack.
STAR-RIKK (star-rikkj; ljudvigt på sista
stafvelsen), n. skröpligt och rickligt ting. "Vårpan ä
ett gammalt starrikkj". Star·rikkjed, adj.
skröplig och ricklig. "Vårpan ä så starrikkjed å
galen". Sk.(Ox.).
STAR-STUNKÄ (pl.-kar), m. star-bo.
Gotländingarne ba det egna och vackra folkbruk
att de inbjuda stararne till sina gårdar
derigenom att de beredt åt dem små hus eller
boningar, som man kallar starstunkar, hvilka
öfverallt på landet och i Visby finnas uppsatta på
husens kroppåsar, i en klyka mellan trädens
grenar, eller ock äro uppspikade på husgaflarne.
G. Fn. stæri; fht. stara, m.; fe. stär; e. stare;
nht. star; it. storno; lt. sturnus, stare.
STARTNA, s. stark.
STARVA, v. n. 1 1) arbeta med besvär, träla.
Vm.; 2) dö. "Starva av (el. å)".
Vl.,dls.,vg.,sm.,ul. Starba. Bhl.; stärv el. staarv (ipf. starv,
starvä el. stärvä). Vb.,nb.; starva tåv, id. Hs.
(Bj.,Ljusdal,Enånger); stärva el. stärv, dö; om
hastig, oförmodad och våldsara död; äfven om
snöplig död, t. ex. af badstugurök, ihjelfrysning.
Fl.(Nl.,Öb.). Fn. starfa, arbeta, anstränga
sig; n. starva, a) gå långsamt och vacklande;
b) dö; fsax. sterban, dö; fht. sterban, sterpan;
nht. sterben; ns. starven; holl, sterven; fe.
steorfan; e. dial. sterve; n. starva, id.; fsv. starvi,
m. pest, smittosam sjukdom. VGL.
poem>
Starbad, adj. (eg. p. p.) död. Bhl.
</poem>
STA SKIKKANES, s. standa.
STASS, m. 1) ståt, prakt, högtidlighet. Götal.
Stats, m.; stuss, m. Hs.; stuss, stäss, m. id.
Vg.; 2) högtidlig procession: a) brudtåg,
brudfärd. Brud-stass, brua-stass. Sk.,hl.,bl. m. fl.;
b) liktåg. Lik-stass, Sk. Fsv. stat, m. ståt.
Spec. Virg. s. 167; d. stads; n. stas.
Stassa¨, v. n. 1 1) ståtn, föra ståt. Götal.
I några munarter säges stussa, stässa el. stata,
2) tillaga gästabud. Vg., ög.; 3) rida eller gå
med i en brudstass. Sk.,hl. Stuuss (ipf.-ä)
v. a. o. n. 1) pryda, ställa i ordning; 2)
stoltsera. Vb.
Stasselig, adj. ståtlig, präktig. Vg.
Statutli(g) id. "Dä ä ett statutlit gille. Den
vöjnen ä statutlig". Sk.(Frosta h.).
Stussane, n. prål. Sm.
Stussare, m. prålande menniska. Sm.
Stussug, adj. prålig, som gerna vill vara
grann. Hs.(Db.). Stusserli, städad, prydd,
välklädd. Vb.
STASSARE, sta-trett, s. standa.
STATARE, m. statkarl. Ul.
STAU, s. standa.
STAUKA (ipf. stavktä), v. n. qväljas i
barnsnöd. G.
STAULE el. stâle, m. tjur. Sk.(Göinge).
Fht. stior, stir; nht. stier; fe. steor, styre; e.
steer; moes. stiurs; jfr skr. sthaurin, lastdjur (eg.
en kraftig, af sthaura, kraft).
STAUR, staur-gólv, s. staver.
STAU-SÄNG, s. stamm-säng.
STAVALLA, v. n. 1 vakna, gå sysslolös,
ströfva ikring. "Går du här å stavallar?"
Sk.(N.Åsbo,Bjäre). Jfr stavva.
STAVEL (pl. stavlar), m. lång smal stör,
nedsatt i jorden vid hafstranden för att derpå
upphänga nät till torkning. Deraf a)
näringa-stavlar, m. pl. för upphängande af silla-näringar
(sill-nät); b) stavle-plats, m. ställe vid stranden
der fisknät upphängas till torkning; c)
stavle-räkka, f. rad af stavlar, nedsatta i jorden på
stranden till ofvannämnda ändamål.
Sk.(Barsebäcks fiskläge). Fe. stapul (stapel), m. påle.
Jfr staver.
STAVER (pl. stavrar), m. 1) stör till
gärdesgårdar; staf. Götal., fl. Bötte-staver. m. grof
stör till stöd för en gammal gärdesgård.
Vg.(Kåkinds h.). Gäre-staver, m. gärdsgårdsstör.
Hl.; skidgårds-staver, m. Kl.; 2) staf (till
tunnor). Tunnestaver. Hl.; 3) bokstaf. Stav (pl.
def.-an), m. "Kjender thu int stavan?" Fl.
(Öb.).). Stavar, m. lång och smärt tall eller
gran; deraf tall-, gran-stavar,</i> m. Vb. Staur
(pl-ar) m. större påle. G.; stor, m. grof käpp.
Dl.; står, m. stört deraf klóv-står, s. kliova.
Fsv. staver, m. a) staf, stör; b) biakopsstaf.
ÖGL.,VGL.,UL. S.F.S, 4, 99; c) råmärke. VML.;
d) bokstaf. Cod. A. 49, f. 105 v., 258 v.; staur,
m. stör. GL.; fn. stafr, staf; fn.,n. staur, stör;
fe. stäf; fht. stap, stab; fsax., holl. staf; nht.
e. staff; d. stav; fslav. stap, id.; gr. στανρός,
m. upprättstående påle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0700.html
