Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- STIUP ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stöp-bord, n. ett slags bord, då man
stöper ljus i form. Sm.
Stöpe-lut el. stôpe-lut, f. på aska kokt
lut. Vg.
Stöp·regn, n. starkt regn. Sm.
Stöup·slejv, f. stöpslef. Vb.
Upp·stupi (pl.-r), m. svallis; vatten på isen
af en elf, hvilket svällt eller trängt upp
("stupat upp") ofvan isen och tillfrusit, men ännu
ej bär en gående eller körande. "Vattnet ir
udjopt under upp-stupi", vattnet är mycket djupt
under svallisen. Dl.(Elfd.). Upp-stup, m.
id. Dl.(Våmh.); ópp-ståp, n. id.
Hs.(Db.,Bj.,Ljusdal); deraf upp·stup-ais, m. den öfversta
isen på ett sådant vatten. Dl.(Elfd.,Våmh.).
Upp·ståp, n. vatten som stöper genom snön
vid stränderna; deraf upp-ståp-vatten, n.
Vb.,åm.,mp. N. upp·stapp, n. == Dalska upp-stupi.
Pölse-stöv, n. korfämne, bestående af blod
med kokadt vatten och gryn. S.Sk.(Ox.).
STIV, stiva, stivelse, s. styv.
STJAUP-BAN -far, -mor, s. stiupa.
STJELK, s. stilk.
STJELPA (ipf. stalp, sup. stjelpt, p. p.
stulpen), v. n. falla omkull. "Han högg en i flinten
så han stalp". Sm.,kl.,ög.,fl.(Öb.). Stälpa
(pr. stälp, pl. stälpum, ipf. stalp, pl. stulpum,
sup. stulpiđ), v. a. stjelpa, kasta omkull. Dl.;
stälpa (pr. stälpur, pl. stälpe, ipf. stalp, pl.
stulpu, sup. stulpi). G.; stelpa (ipf. stalp, sup.
stulpi?). Vg.; stälpa (stalp, stulpit).
Hs.(Ljusdal,Tuna); stälpe (stalp, stólpi). Vb.(Ume); stälp
(stalp, stalt). Vb.(Bygde,Löfånger); stäälp el.
stālp (ipf. stahd, sup. stahdt), id. "Han stahd
óppne skrinna", han stjelpte skrindan uppned.
"Släan stälp". Vb.; stólpa (ipf. stòlste). Hs.;
stjölp (pr. stjälper, ipf. stjolpt, stundom stalp),
Fl.(Nerpes); stjölp (ipf. stalp), id. Fl.(Qv.).
Fsv. stiælpa (ipf. stalp), id. Didr. af B.
310: 19. Alex. 22, 704; fd. stilpe, v. a. hvälfva
öfver; ns. stulpen, id.; d. d. stylpe, kränga,
vända insidan ut; nfris. stielpe, stioalpje, id.
Ursprungligen har detta verb i vårt äldsta språk
troligen hetat: stilpa (ipf. stalp, pl. stulpum, sup.
stolpit). Till denna rot hörer bland andra ord
sv. stalpig, adj. tvärbrant.
Stalp, n. 1) (såsom i riksspr.) tvärbrant
djup; (om hafs-, sjö-, flod- eller å-botten).
Ställp, n. id. Vg. j 2) brant vattenfall.
Sm.(S.Vedbo,Tveta h.),ög.(Norrköping).
Stakk-stólp, m. stolpe som uppbär
hvalfvet i en spis. Brukas allmänt af järn, dock
stundom af trä hos de fattiga. Vb.
Sten-ställp, m, stensqvätta. Vg. Jfr
stain·gyllp.
Stopä (pl.-r), m. stolpe. Dl. Fsv. stulpi,
stolpe; fn. stolpi; lit. stulpas; e. dial. stoop,
id. (Craven 2, 171); gl. e. stulpes, pl.; ryss.
<i>stolp, stolb. Ursprungliga betydelsen synes
hafva varit: en i jorden nedsatt, nedstjelpt
påle. Jfr krevu-stop.
Brunn-stolpe, m. rätt uppstående stolpe, vid
hvars öfra ända brunnssvängeln är fästad. Vg.
Stop-baur, stup·baur, s. bur.
STJOK, m. ihåligt växtskott, stjelk. Fän-stjok,
m. fräken som växer i vatten. Dl.
STJOK-MOR, stjok-sun, s. stiupa.
STJYRPA, s. skörpa.
STJÅVA, stjåv-ändt, s. skälva.
STJÄKÄ, f. stylta. Stjäkä äut (ipf. stjäkte
äut), v. a. spärra ut, stå ut ifrån hvartannat. G.
STJÄL, a. skär.
STJÄLG-FASTER, f. farbrors hustru.
Stjälg-moster, f. morbrors hustru. Fl.(Öb.). Jfr
skjalg.
STJÄLIN, adj. allvarsam. Dl.
STJÄLNA, s. stira.
STJÄR-JENN, s. skjärå.
STJÄRNA 1, f. 1) eg, (såsom i riksspr.)
stjerna. Stärna (pl. stärnur). Dl.(Skattungby);
stjärnå. N.G.; stjännå. S. G.; stjänna, id. Bhl.
Öfverallt f.; 2) panna: frons. "Lägg’en i
stjärnan, så han dimper! Hva har du fått i
stjärnan?" Götal. Fsv. stiærna, f. stjerna. S.S.
2, 85. J. M. Yrtag. s. 159. Horol. f. 124; fn. stjarna;
fht. sterno, sterro; fsax. sterro, steorro; nht.
stern; holl. ster; fe. steorra, d. stjerne, e. star;
skot. stern, starn; nfris. steer: moes. stairno; gr.
ἀστήρ ; lt. stella (ursprungligen ster-ula); sp.
estrella; frans, étoile; bret. steren. f. (Le
Gonidec, 417); zend. star (Burnouf, Comm. s. 1.
Yaçn. 1, 71, 355); skr. târa, äfven stri (föråldr.,
enl. Lassen, Indische biblioth. 3, 18).
Binde-stjärna, f. aftonstjernan, planeten
Venus. Benämningen deraf att skördefolket,
sysselsatt med att binda i neker den afmejade
säden, upphörer med dagsarbetet, då denna
stjerna blir synlig på himmelen. Sk.(Ox.).
Stjärn, n. (ej m. såsom i riksspr.) hvit
fläck i pannan på kreatur. N.G. Stjänn, n.
id. S.G.
Stjern-korn el. seks·slinne-korn, n.
fullständigt utbildadt sexradigt korn (Hordeum
hexastichum), med alla sex axraderna lika
från hvarandra utspärrade. Arrhenius, handb.
i sv. jordbr. 2, 114. Jfr slind.
STJÄRNA 2, s. stira.
STJÄRRES, s. skär.
STJÄRTAS, stjärtä, s. stärt.
STO, stoa, s. standa.
STóBBA, stóbbe-kniv, stóbb-rómped, s. stubbe.
STóBB-SÓLV, s. salu.
STOD, stod-russ, sto-häst, sto-marr, s. standa.
STOFFEL, m. gammal gubbe; vanligen i elak
mening. Dl. Stuffel. Ul.,vm.; styffel, G.;
struffel, m. id. Stövvel, m. dum och trög menniska.
Allm. Nht. dial. (Nassau) stoffel, stöffel, id.
(Kehrein 1, 393).
STOFFLA, v. n. 1 gå tungt, ovårdigt.
Vg.,sdm. Stuffla. Nk.; stuffel. Dl.(Mora); stövla,
id. Götal. Jfr stoffel.
STOG, s. standa.
STóJN, s. stain.
STO-KAT el. stu-kat (- ┴), m. en lek, som
utföres af skolgossar på isen, i det de uppställa
sig i 2 rader midt emot hvarandra, hvarpå de
ila mot hvarandra, då de som komma från ena
sidan söka taga fatt de andra, hvilka söka
undvika. De, som skola ta fått, hafva till
igenkänningstecken att mössorna äro vända bakfram.
Den, som tages, blir genast tagare och så
fortsättes tills alla äro tagna, då leken börjas ånyo.
Vg.,sm.
STOKAT (— ┴), n. guldbrokad. Kläder, som
äro mycket präktiga och dyrbara, sägas vara af
stokat. "Ho hade stökat te mössa". Sm.
STóKK, stókka-myra, stókk-bänk, -jumfrur,
-kälke, -lat, -lås, stolp, s. stinga.
STOL (pl-är), m. 1) stol. Dl.; 2) ett märke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0711.html
