Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - STOL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(L.) i örat på ett kreatur. G. Fsv. stol el. stoll;
fn, stóll; fht. stuol, stual, stol; nht. stuhl; fe.,
ffris., d. stol; holl. stoel; e. stool; moes. stols;
ryss. stul; slav. stol (Dobrowsky, Institut. 1. slav.
156); gael. stôl, stol.
Altar-stol, m. bänk inom altarskranket. Sm.
Gubb-stol, s. gubbe.
Gull·stol, s. sid. 222.
Hög-stol, s. sid. 248 a.
Mat-stol, m. 1) stol, som begagnas då man
äter. Ul.; 2) matbord, men endast omkring
19 tum högt. Vg.(Thorsö).
Präke·stol, s. präka,
Rylle-stol, s. rull.
Sólv-stol, s. sólv.
Stole-gynge el. stolgynge, n. stolhyende;
fodrad stoldyna af ylle, som ligger på
husmodrens stol, hvilken är stäld nära
järnugnen. På somliga ställen är brukligt att denna
dyna lägges inom tröskeln af stugan, när
hustrun gått i kyrkan för att kyrktagas, så att
kyrkogångshustrun skall kunna trampa derpå,
när hon efter återkomsten från kyrkan första
gången inträder i sitt hem och anses detta
skola medföra lycka. S.Sk. Gynge är ett
förvridet uttal af hyende. Jfr gynne.
Stol-piga, s. hynnes-piga.
Stol-stej, n. stolsteg, liten blemma vid
randen af ögonlocket. Botemedlet förmenas
vara att borra henne bort med en stolfot. Sm.
Fölle-stólle, m. oregerlig drinkare.
Vg.(Skarab.).
Spetals·stólle, s. spetal.
Stóll, n. narri, skämt (i ord eller
handling). Vg.
Stólla v. n. 1 1) tokas, narras, skämta.
Svea-,Götal.¨ Stóllas, v. d. id.
Ög.(Ydre),sm.; 3) gå med osäkra och vacklande steg.
"Han går å stólar". Ul.
Stólla-fora (pl.-ror), f. dumt, narraktigt
prat; narrstreck. Götal. Stólleri, n. Ög. m.fl.
Stólle-hej, n. narraktig, mindre vetande
menniska. Sk.(Vemm.).
Stólleter, stóllet, adj. narraktig, smårolig,
stollig. Vg.,sm. Stólled. id. Sk. Lt. stolidus.
Stopa-stólle, m. galning, galenpanna. Sm.
Stólt-henrik, m. Stolt Henriks-mell;
Chenopodium bonus Henricus. Sveal. Lung-rot
f. Ul.; mjölk-rot, f. Ul.(Rosl.). Gl. sv.
(Tillandz) svijne-målle; (Bromel) god stoltz
Hindrich, svine-målla, hunde-målla.</i>
Gärsgårs-stoman, s. sid. 186 a.
Bólm·stor, s. bólm.
Bål-stor, s. bål.
Ljot·stur, adj. rysligt stor, ofantligt stor.
Dl.(Våmh.). S. ljot.
Mol·stor, s. mol.
Näva·stor, s. näve.
O-stor, adj. mycket stor. G. Fn. ofstorr.
Jfr uv-stur.
På storum el. på storom, adv. på stort och
präktigt vis. "De slå på storum. Ho klär se
på storum". Vg.,sm. Jfr storum.
Skamm-stur, adj. rysligt stor. Dl.(Elfd.).
Skrópp-stor, s. skrópp.
Stora se, v. r. 1 göra sig stor, dryg,
förnäm. Storas, v. d. 1 vara högmodig. Allm.
Stora klókkor, f. pl. stor blå-klocka:
Campanula persicifolia. Bl.
Storakti(g), adj. högfärdig. Götal.
Stor-augd, adj. 1) som har stora ögon;
2) högst förvånad, storögd. Vb. Lit.
storakis, storögd.
Stor-böndag, m. böndag. Hs.(Norrbo).
Stor·dräng, m. den förnämste drängen på
en bondgård; husbonddräng. S.Sk.
Stor-fadder, m. hufvudfadder vid ett
barndop. Vm.(Norberga s:n).
Stor-falan, f. def. namnet på den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
