- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
722

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TAK ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taka, f. id. "Dä ä en bra taka se’n han va
här". Hl. Fsv. tak, n. tag; qvarstad,
borgen. HL.ÖGL.; fn.,n. tak.

Tag-ulls·vadmal, n. sådant vadmal, som
spinnes och väfves mot betalning. Sm.

Take-lótt, m. anpart, som får utväljas
utan lottning. Götal.

Take-tals, adv. stundom. Kl.

Takkla, f. det träband, som på högra
sidan af en plog går från styret till plogåsen
och ploghufvudet och hvarmed jorden föres åt
sidan. Sk.(Onsjö,Harj.). Lätta, f. id. S.Sk.

Te-tökas, v. d. inträffa, hända (lyckligt
eller olyckligt). Kl. Fn. tiltekiast.

Te-töke, n. 1) ämne till olycka. Ög.; 2)
händelse (behaglig eller obehaglig). "Sådant
tetöke att han skulle dö i natt". Kl.

Tyker, adj. 1) tjenlig, färdig, beredd (att
sås); om åker. "Jorden ä tyker". Vm.,sdm.;
2) färdig, benägen till parning; brunstig; om
sugga. "Suggan ä tyker", vill ha galt eller
paras. Äfven säges: "suggan ä i taget". Vm.;
3) frodig; om säd. "Säden ä tyker". Sdm.
Täger (tägjer), adj. stark, stor, frodig.
"Anders ä tägjer, men Bengt tägjare. Min råg ä
den tägjaste i vången". Hl.(Faurås). Tök,
adj. 1) vacker, snygg. "Se tök ut".
Gstr.(Hedesunda),hs.; 2) grann, utstofferad;
spefullt. "Du ä tök, du!" Hs.(Norrala); 3)
nedsölad, obehaglig. Nb.(Cal.). Tek, id.
Hs.(Bj.) deraf a) o-tök, adj. obehaglig, otreflig.
Kl.; b) töka til sig, tyga till sig; orena sig;
spefullt; c) te-teka, v. a. nedsöla. Hs. Fsv.
tykr, töker, adj. antaglig. Legend, s. 4. GL.
6: 3, 4. S.S. 4, 50; fn. tækr; fd. tökær
(Skåne L. 1, 136); n. tök, id.
Tägt, f. 1) intaga, vret. Kalv-tägt,
kalfhage. Hs.; 2) upptagning, insamling af något.
Ordet brukas i sammansättning med andra
subst. t. ex. näver-tägt. Vb. Fsv. tækt, tekt, f.

Å-tag, n. eg. aftåg; stället der två vägar
löpa iallsammans. Fl.(Nl.).

TAKKA 1, f. spishäll. Vl.(Fryksdal). Fin.
takka, eldstad, härd.

Bröd-takka, f. tackjärnshäll, som
användes vid gräddning af bröd. Dl.(Särna).

TAKKA 2, v. a. 1 1) eg. (såsom i riksspr.)
yttra sin tacksamhet; 2) helsa medelst
handtagning. S.Sk. Fsv. þakka, þaka.

Takk (pl.-er), m. tacksägelse. "Många
takker!" Vg. Takkar, m. pl. id. G. Fn. þökk;
nht. dank.

Takk-laus, adj. otacksam; som ej lönar
mödan. "Takklaust arbait". Vb. Takk-läus,
id. Nb. N. takklaus.

Takkning, f. helsning medelst handtagning. Sk.

TAKKA 3, s. blind-takka.

TAKKERA! Lockelse på får. Ul.,sdm. Af
sv. tacka, f. fårhona.

TAKKLA 1, v. n. 1 klättra, klänga; gå
uppåt. "Takkla yvi gåln", klättra öfver
gärdesgården. "Takkla óppåt bergana". Slät-takkla, v.
n. klättra upp på en slät stång, träd utan
qvistar eller tåg. Fl.(Ingo).

TAKKLA 2, s. taka.

TAKK-LAUS, takkning, s. takka 2.

TAKKSA, taks-tâll, s. tängsla.

TALA, v. a. o. n. 1 o. 2. 1) såsom i riksspr.;
2) talesätt: a) tala i huvu, yra under feber.
Fl.(Nl.); b) tala till, i förbigående, som hastigast
gå in till (någon). Götal.; c) tala ut med sig,
förtala sig. Hs. Fsv., fn. tala; d. tale.

Börg·talun, s. bórger.

Framm-talug, adj. oförsynt gapig; plump i
tal. Hs. I andra munarter frammtali,
-talun, -Lu.

Fri-töLu, adj. fritalig, som ej har tand
för tunga. Vb.

Go(d)-tali(g), s. god.

Mång-töLu, adj. mångtalig. Vb.

Sann-töLu, adj. som talar sanning. Vb.

Stor·töLu, s. stor.

Talang, m. 1) talgåfva, lätthet att tala;
goda utförsgåfvor. Vb.,vg.,g.,sk.; 2) uttal;
munart. G.

Tal-bórg, s. bórger.

Tale-mann, m. 1) friarens förespråkare. Ul.
Lu-mann. Vb.; 2) marskalk vid
bondbröllop, som också håller tal före brudskänkens
uppbäraude. Götal.

TaL-rea, f. förmåga att flytande uttrycka sig.
"Ha go taLrea". Vg. Jfr mun-rea (under
reda 1).

Tal-riker, adj. vältalig. Fl.(Degerby).

Tälå el. tölö, adj. stortalig. Fl.(Öb.).
Tålug, som pratar mycket, språksam.
Dl.(Elfd.); töalu, id. N.Vb. Fn. tölugr.

Lu-trängd, adj. talträngd. Vb.

TALG, m. 1) såsom i riksspr. Tåg m. Dl.;
2) talesätt: ha talg i tummana, vara stark. "Ha
malle i vantana", id. Sk. Fsv. talgher, m.
talg; fn. tólgr el. tólg; n. talg, tolg, togg, tåg;
d. talg, tælle;
ns. talg; e. tallow.

Nyre-talg, s. nyra 1.

Talg-hakkar, m. talgoxe. Fl.(Öb.).

TAL-KROK, tal-strömming, tal-stör, m.
tal-ägg, n. den angelkrok, strömming, stör eller det
ägg, som man för hvarje tjog, val, tolft aflägger
för redighetens skull, då man räknar eller
säljer. S.G.

TALL, f. 1) (såsom i riksspr.) fur; Pinus
sylvestris. Tåll, m. fur. Dl.: 2) granris, som
hackas och blandas i gödseln. "Hakka tall".
Sm.(Vestbo). Fn. þollr, m. þöll, f. granträd;
n. tall, toll,</i> f. fur.

Berg-tall, f. tall som växer på berg.
Sveal. Gl. sv. (Bromel) bergztall.

Frod-tåll, frå-tall, s. fräu.

Går·tåll, m. gårtall. Dl.

Läp-tåll, s. laup.

Måjr·tåll, s. mar 1.

Slaunger-tåll, m. tall, som växer på
berg och saknar grenar till toppen. Dl.(Elfd.).

Talla, v. a. 1 1) strö hackadt granris på
golf eller väg; 2) lägga granris på en kolmila,
som skall stybbas. Sm.

Talle-tete, m. entita , kärrmes: Parus
palustris och borealis. S.Nk.

Tall·kamp, m. årsskott på tall. Hs.(Norrbo).

Tall-kunning el. täll-kunning, m.
tallkotte. G. Tall-kägel, f. Vb.; tåll-kvaigla, f.
id. Dl. Jfr kwaila.

Tall-móssa, s. mos.

Tall-ris, n. granris. Sm. Tåll-rais, n.
tallris, barr. Bår, n. id.)(grå·rais, n.
granris, granbarr. Ö.Dl.

Tall-vrang, s. vringa.

Tella, f. (demin.) liten tall eller gran;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 5 01:31:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free